Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 61. Cyrus Smiths redogörelse för sin utflygt. Man påskyndar fartygsarbetet. Ett sista besök i corralen. Striden mellan elden och vattnet. Hvad som återstår på öns yta. Man bestämmer sig för att sätta fartyget i sjön. Natten mellan den 8 och 9 Mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smärtsamt skådespel, hvilken förfärlig anblick, hvilken
saknad för dessa nybyggare, som funno sig på ett
ögonblick förflyttade från ett fruktbart område, betäckt med
skogar, begjutet af vattendrag, rikt på skördar, till en
förhärjad klippa, der de utan sina reservförråd af
lifsmedel ej ens skulle kunnat finna något att lefva af!
— Det är förkrossande! — sade en dag Gideon
Spilett.
— Ja, Spilett, — svarade ingeniören. — Må himlen
förunna oss tid att fullborda vårt fartyg, nu vår enda
tillflykt!
— Tycker ni inte, Cyrus, att vulkanen synes vilja
lugna sig? Den utspyr ännu lava, men inte så ymnigt,
om jag inte bedrar mig.
— Betyder ingenting, — svarade Cyrus Smith. —
Elden är fortfarande stark i bergets innandömen, och
hafvet kan inströmma dit i hvilket ögonblick som helst.
Vi befinna oss i samma belägenhet som en besättning,
hvars skepp förstöres af en eld, hvilken den inte kan
släcka, och som vet, att den förr eller senare skall uppnå
krutdurken. Kom, Spilett, kom och låt oss inte förlora
en minut!
Under ytterligare åtta dagar, d. v. s. ända till den
7 Februari, fortfor lavan att utströmma, men eruptionen
höll sig inom de angifna gränserna. Cyrus Smith
fruktade framför allt, att de flytande ämnena skulle utbreda
sig öfver stranden, och i sådant fall hade skeppsvarfvet
icke blifvit skonadt. Emellertid kände nybyggarna vid
denna tid darrningar i öns massa, hvilka oroade dem i
högsta grad.
Man räknade den 20 Februari. Det behöfdes ännu
en månad, innan fartyget kunde sättas i sjön. Skulle
ön kunna hänga ihop ända till dess? Det var Pencroffs
och Cyrus Smiths afsigt att låta fartyget löpa af stapeln,
då det var tillräckligt tätadt. Däcket, inredningen och
tacklingen finge göras sedermera, men hufvudsaken var,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
