- Project Runeberg -  Skogsskötsel : handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog /
19

(1914) [MARC] Author: Anders Wahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 1. Allmänna förutsättningar för beståndsbildning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOGSBESTÅNDET.

bilda allt smärre grupper, till dess endast enstaka utposter på grund av segare
livsenergi eller gynnsamma lokala förhållanden förmå hålla sig kvar. (Se fig. 4.)

Ju bättre växtplatsen motsvarar trädslagets krav, dess bättre förmår detta
utbreda sig och försvara sin plats mot andra trädslag, för vilka ståndorten ej
är i samma mån lämplig. Trädslag med ringa anspråk på växtplatsens
beskaffenhet hava härvid ett övertag gent emot andra sådana med större eller alldeles
speciella fordringar på växtplatsen.

Trädslag med stora fordringar på ljus och utrymme måste helt naturligt
ha svårare för att reda sig i kampen för tillvaron med andra trädslag, som
kunna nöja sig med mindre
mått av det ena som det andra,
och bliva därför förr eller
senare hänvisade till allt
inskränktare områden, såvida icke de
äga andra särskilda egenskaper
för att kunna med framgång
upptaga striden. För yttre
påverkningar, såsom frost,
stormfällning, angrepp av skadedjur
eller parasitsvampar, ömtåliga
trädslag hava svårare för att
göra sig gällande i kampen med
andra, mot sådana
påverkningar härdigare trädslag och
överflyglas lätt av de
sistnämnda.

Att trädslag med stark
reproduktionsförmåga hava
större förutsättningar att bilda
sammanhängande bestånd än
andra med ringare sådan, är
lätt förklarligt. Trädslag med
tunga frön, t. ex. ek och bok,
kunna icke äga samma
förmåga att sprida sig över större

områden som trädslag med lätt kringflygande frön, men de kunna i likhet med
trädslag med stor förmåga att bilda rotuppslag eller stubbskott bättre bibehålla
sig inom ett visst område än sådana trädslag, som sakna dessa egenskaper.

Dessa förhållanden, var för sig eller kombinerade på olika sätt, torde
utgöra en tillräcklig förklaringsgrund till de olikheter, som göra sig gällande med
hänsyn till de skilda trädslagens uppträdande i större eller mindre
naturbestånd.

Med hänsyn till de i vårt land förekommande skogsträdens större eller
mindre förmåga och benägenhet att av naturen bilda bestånd kan man indela
dem i trenne grupper:

— 19 —

O. Olson foto.
4. Skogsgränsen mot kalfjället å Areskutan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waskog/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free