Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 1. Allmänna förutsättningar för beståndsbildning - 2. Naturbeståndens uppkomst och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE DEL-’
1) Sådana, som bilda större, sammanhängande bestånd och därför kunna
kallas härskande, vartill räknas tall, gran, (björk) och bok.
2) Sådana, som väl bilda bestånd men vanligen icke av större utsträckning,
vartill höra ek, al, gråal, asp och ask.
3) Sådana, som endast förekomma gruppvis eller enstaka, såsom alm, lönny
lind, avenbok m. fl.
Givetvis kunna trädslag, vilka om de äro hänvisade endast till egna
hjälpmedel icke äga förmåga att bilda eller hälla sig kvar i större bestånd, genom
understödjande åtgärder från människans sida göra detta.
För skogsskötseln äro de biologiska lagarne för beståndens uppkomst och
vidare utveckling samt den av dessa framkallade olika beskaffenheten hos
skogsbestånden av sådan betydelse, att vi här anse oss böra något närmare ingå på
dithörande förhållanden.
2. Naturbeståndens uppkomst och utvecklingsgång.
För att kunna följa gången av ett naturbestånds uppkomst och utveckling
måste man utgå ifrån den förutsättningen, att marken från början varit kal.
Härvid vilja vi dock icke ingå på den historiska tillkomsten av våra
skogsbestånd, utan närmast sysselsätta oss med de förhållanden, som, enligt vad gjorda
iakttagelser ge vid handen, göra sig gällande vid ett skogsbestånds uppkomst
och utveckling, där människan icke griper in med sin omdanande hand.
Förloppet vid en sådan beståndsbildning kan tämligen åskådligt följas å
marker, som genom skogseldar blivit ödelagda. Från angränsande skogskanter
eller från av elden skonade träd flyga frön ut över det kala området, och sä
småningom uppstå plantor, vars vidare utveckling är beroende av artens större
eller mindre förmåga att draga sig fram å den genom elden förödade och för
sol och vindar blottlagda marken. Ju anspråkslösare trädslaget är med
avseende på fuktighetsförhållanden och ju härdigare det är mot verkningarne av
extrema klimatiska inflytelser, dess hastigare förmår detsamma fatta fäste och
vinna terräng på den nya växtplatsen. Förr eller senare blir denna beklädd
med ett mer eller mindre tätt plantbestànd, däri ett eller flera trädslag kunna
vara representerade allt efter förhandenvaron av det erforderliga
fröproduktions-materialet och plantornas egenskaper i förberörda hänseenden. Stundom kan
plantbeståndets uppkomst ske ganska hastigt och redan efter första frösättning
hos närstående skog eller enstaka trädindivid. Vanligen erfordras dock mera
än ett sådant fröår för att tillräckligt beså marken. I vilket fall som helst blir
åldersskillnaden mellan de särskilda plantorna i beståndet icke synnerligen stor,
och i de flesta fall kan man beteckna plantbeständet som i det närmaste
lik-àldrigt.
Så snart plantorna nått den utveckling, att marken blir något beskuggad,
börja de i många avseenden ogynnsamma förhållandena å växtplatsen att
förändra sig till det bättre. Genom beskuggningen minskas avdunstningen frän
— 20 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
