Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - b. Tillväxtförhållanden - c. Slutenhet - 1. Olika slag av och beteckningssätt för slutenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beroende dels därav, att ungskogen får uppväxa under skärm av ett överbestånd
och på grund av beskuggningen tämligen länge hämmas i sin utveckling, dels
därav, att i ett senare utvecklingsskede större kronutrymme kommer träden till
del än i det likåldriga beståndet, varigenom en relativt större massaökning
hos dem sker, men också ett avtagande av formen. Är beståndet fullt
olikåldrigt, d. v. s. innehåller alla åldersklasser intimt blandade med varandra, bör
den löpande massatillväxten alla år vara densamma och giva ett uttryck för
markens genomsnittliga produktionsförmåga. En sådan intim blandning
förekommer emellertid endast mycket sällan i våra skogar, och vid växlingar i
åldersklassernas fördelning inom samma bestånd blir utredande av tillväxtens gång
i detta alltid ett komplicerat spörsmål.
Av de ovan berörda slagen av tillväxt är massatillväxten den, som för
skogsskötseln är av största betydelse, ty av densamma beror ytterst
värdetillväxten. Skogsvårdarens uppgift är att fördela beståndets massatillväxt på ett
lämpligt antal stammar av sådan beskaffenhet att de, under givna förhållanden,
äga de bästa förutsättningarna för utbildande av den största kvalitetstillväxt.
Massatillväxtens storlek står såsom regel i direkt förhållande till
ståndortens lämplighet för det eller de trädslag, som ingå i beståndet. Visserligen
givas undantag från denna allmänna regel, i det att olämplig behandling,
tillfälliga klimatiska påverkningar, angrepp av skadeinsekter eller parasitsvampar
m. m. kunna för kortare eller längre tid nedsätta beståndets produktion under
den, som direkt betingas av ståndortens bonitet, men man torde dock göra klokt
uti att icke åsidosätta sambandet mellan markboniteten och det å densamma
befintliga beståndets växtlighetsgrad. Ty gör man detta, mister man möjligheten att
få till stånd erfarenhetstabeller, utvisande vad normala bestånd av trädslaget i fråga
kunna prestera å olika markboniteter. Dylika erfarenhetstabeller, åskådliggörande
tillväxtens allmänna gång under sagda förutsättningar, äro av stort värde till ledning
såväl vid beståndens behandling som också vid de beräkningar, man vid en rationell
skogsskötsel måste göra för framtiden. Sådana erfarenhetstabeller hava i utlandet,
med stöd av en mängd provyteundersökningar, utarbetats för flertalet av de viktigare
trädslagen inom skilda områden och för vanligen 5 bonitetsgrader. Exempel
på dessas uppställning och resultat anföras i den speciella delen av detta arbete.
Vill man i en beståndsbeskrivning giva uttryck för de ovan omnämnda,
genom särskilda påverkningar framkallade avvikelserna i beståndsutvecklingen
från vad som bör anses vara normalt för ståndorten i fråga, kan detta, såsom
föreskrivits i Kungl. Domänstyrelsens cirkulär av d. 15 maj 1912 rörande
upprättande av skogshushållningsplaner för Norrland, ske genom en »betygsättning»
av beståndets allmänna tillstånd t. ex. A = gott. B — medelgott och C = dåligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
