Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - c. Slutenhet - 3. Slutenhetens betydelse i olika hänseenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLUTENHET.
av nägot större eller mindre antal stammar i de flesta fall obetydlig. Men den
årligen avsatta tillväxtens värde kan i de bada fallen bliva väsentligen olika.
Samma virkesmassa har nämligen högre värde, om den utgöres av grövre
dimensioner än av svagare. Dä i det tätt slutna beståndet tillväxten avsätter sig pä
ett flertal stammar, som således var för sig blott obetydligt öka sin diameter,
under det att den i det mera luckra beståndet lägger sig på ett färre
antal stammar, som således snabbare nå grövre dimensioner, är för
värdetillväxten en mindre stark slutenhet att föredraga framför en mycket tät.
Slutenheten hos beståndet äger stort inflytande på markens tillstånd och
därmed även pä vidmakthållande av dess produktionsförmåga. Såsom redan
förut framhållits, beror markens näringsförmåga icke allenast därpå, att jorden
innehåller ett tillräckligt mätt av de för träden nödvändiga näringsämnena, utan
lika mycket därpå, att dessa näringsämnen finnas i en sädan form att de kunna
av träden tillgodogöras. De kemiska näringsprocesser, som äro nödvändiga för
det ena eller andra näringsämnets överförande från oupptagbar till upptagbar
form, påverkas i hög grad av markens fysiska tillstånd. Vid lagom luftväxling,
fuktighet och värme i markytan ske dessa kemiska omlagringsprocesser på ett
jämnare och fullständigare sätt än när nägot brister i dessa hänseenden. Av
särskild betydelse är att det ströavfall, som årligen tillföres marken frän trädens
kronor, utsättes för sådana förhållanden att det snart ombildas till god mylla.
Av de siffror, som ä sid. 6 i detta arbete framlagts rörande vad som årligen
åtgår för produktion av virke och strö a en hektar skog av våra vanliga trädslag,
framgår, att för utbildning av blad eller barr, blommor, knoppfjäll m. fl. organ,
som helt eller delvis återfalla till jorden sedan de uppfyllt sina resp. funktioner,
behöves betydligt större mängder näringsämnen, än vad som behälles i den
kvarstående vedbyggnaden med bark. Den övervägande delen av dessa en gäng ur jorden
upptagna näringsämnen återbördas genom ströavfallet, om detta får undergå en
jämn och god förmultning. Sker denna process däremot ofullständigt, sä att
råhumus eller torv uppstår, dels kvarhällas flera av de värdefulla grundämnena
i för träden otillgängliga förbindelser eller bortledas alltför hastigt frän de övre
jordlagren, så att de ej hinna att av trädrötterna tillgodogöras, dels utsättas
jordlagren under råhumustäcket för en fortgående försämring i fysikaliskt
hänseende, varigenom näringsupptagandet för träden försvåras. Med ett ord, jordens
näringsförmåga förminskas.
Förutsättningarna för en gynnsam förmultning av strötäcket äro större i det
lagom slutna beståndet än i det glesa eller luckiga. I det förra råder större
lugn och beskuggning. Detta för med sig en jämnare om än nägot svalare
temperatur under vegetationstiden samt en nägot högre fuktighet i jordytan pä
grund av svagare avdunstning. Denna mera jämna temperatur och
fuktighetshalt är gynnsam för det organiska livet i markytan, vilket spelar en stor roll för
en god mullbildning.
Emellertid må framhållas, att en mycket stor slutenhet, särskilt i fråga om
trädslag med ytligt och rikt förgrenat rotsystem, kan verka menligt på
förmult-ningen. En större mängd av nederbörden blir hängande i kronorna, varifrån
den avdunstar utan att komma marken till godo. Samtidigt uppfångas den
— 53 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
