Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - c. Slutenhet - 3. Slutenhetens betydelse i olika hänseenden - d. Beståndets sammansättning - 1. Beståndets sammansättning av olika trädklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE DEL-’
frän grundvattnet uppstigande fuktigheten av de sammanfiltade trädrötterna.
Markytan blir därför starkt uttorkad. Dä temperaturen därtill torde hålla sig
något lägre än i det luckra beståndet, bliva förhållandena mindre tilltalande
för det jordboende bakterie- och djurlivet. Dessa förhållanden verka desto
menligare ju torrare marken i och för sig är och ju nederbördsfattigare
klimatet är.
Utglesnas beståndet däremot alltför starkt, förändras de klimatiska
förhållandena i annan riktning. Tillförseln av luft, värme och ljus blir större.
Särskilt genom de tvenne förstnämnda av dessa faktorer påskyndas strötäckets
förmultning, under det att ljuset medgiver uppkomsten av en rik levande
markvegetation. Jordens humushalt blir mindre.
D:r HOPPE1 har konstaterat detta vid jämförande undersökningar i ett slutet
och ett utglesnat bokbestånd. Han fann humushalten i rinjorden hos det
förstnämnda vara 2,og °/0, i det sistnämnda få år efter utglesningen blott i,70 Den
levande markvegetationen blir dess menligare ju rikare den med ökad
ljustillförsel, d. v. s. starkare utgiesning av beståndet, kan utveckla sig och ju mera de
invandrande växtarterna äro benägna för alstrande av råhumus. Den sammanfiltar
jordytan med sina rötter, hindrar luftväxlingen i jordytan, uttorkar marken och
medför, om den är benägen för råhumusbildning, alla övriga olägenheter, som
åtfölja denna.
Anmärkas bör, att ovan omnämnda företeelser framträda med olika
intensitet, då det gäller olika trädslag, markbeskaffenhet och klimat. Det finnes
således i varje föreliggande fall en slutenhetsgrad, som bättre än andra är ägnad
att bibehålla markens alstringskraft. Säkerligen ligger denna grad närmare
fullslut än ljusställning. En ymnig markvegetation är i de flesta fall ett tecken
på, att gränsen för beståndets markbevarande förmåga överskridits och att
mark-försämring inträtt eller är i färd med att inträda. I sä fall inträffa icke allenast
ovan påvisade olägenheter utan även svårighet att föryngra beståndet, i det att
fröets groning och de små plantornas utveckling i än högre grad menligt
påverkas av markens förvildning än det äldre beståndets näringsverksamhet.
d. Beståndets sammansättning".
Beståndets sammansättning kan växla dels med hänsyn till den olika
utvecklingsgrad de i beståndet ingående trädindividen nått i förhållande till
varandra och således olika trädklasser utbildats, dels med hänsyn till huruvida i
beståndet ingå ett eller tvä—flera olika trädslag.
i. Beståndets sammansättning av olika trädklasser.
Beträffande de i beståndet ingående särskilda trädindividens olika
utvecklingsgrad är det givet, att de olikåldriga bestånden förete den största omväx-
1 Centr.-blått f. d. gesamte Forstwesen 1895, 99-
— 54 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
