Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - d. Beståndets sammansättning - 1. Beståndets sammansättning av olika trädklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESTÅNI)ETS SAMMANSÄTTNING.
lingen och detta i högre grad i samma mån flera trädslag ingå i dem. Någon
bestämd lagbundenhet i fördelningen av de på olika utvecklingsstadium varande
beståndsindividen torde i fråga om olikåldriga bestånd icke kunna spåras i andra
fall än där människan ingripit med omsorgsfullt reglerande hand. Där så skett
kunna de olika trädklasserna — varmed man menar träd. sammanförda i
grupper efter dimension eller andra gemensamma egenskaper — förekomma med
en viss regelbundenhet, men denna rubbas ideligen av de under beståndets
växande inträffade förändringarne i ljustillförsel och beståndsklimat m. m., vilka
verka olika icke allenast på olika trädslag" utan även på individ av samma
trädslag men på olika utvecklingsstadium.
I det likåldriga beståndet försiggå visserligen under den fortgående
utvecklingen ständiga förändringar i beståndstillståndet, och även här visa de särskilda
trädindividen olika grader av utveckling, men skiljaktigheterna härutinnan hålla
19. Stamantalets fördelning i centimeterklasser i ett tallbestånd som svagt krongallrats
vid 26 år (a), vid 37 år (b) och vid 48 år (c).
sig inom trängre gränser, och i fräga om bestånd av samma trädslag kan t. o. m.
spåras en viss lagbundenhet, som dock yttrar sig olika för skilda trädslag och å
skilda ståndorter. Vid en klassificering av de beståndet bildande trädindividen
kan man anlägga antingen tekniska eller biologiska synpunkter. I förstnämnda
fallet inordnar man träden i grovleksklasser efter diametermått, vanligen tagna
vid brösthöjd (i,3 eller i,5 m. från roten), under det att vid en biologisk
klassindelning hänsyn mera tages till den roll den ena eller andra klassen spelar i
beståndets fortsatta utveckling. Indelningsgrunder vid vilka såväl tekniska som
biologiska synpunkter göra sig gällande förekomma dock även.
Uppmäter man diametern vid en viss höjd av stammen å samtliga träd
inom ett av en trädart bildat likåldrigt bestånd eller en viss del av detta, skall
man finna, att skillnaden i diameter mellan de svagaste och starkaste träden
kan vara högst betydande. Ordnar man träden i kolumner efter deras olika
diametermått och bildar sålunda diameterklasser med samma latitud, skall
man emellertid såsom ovan antytts finna en viss lagbundenhet i fördelningen av
— 55 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
