Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - d. Beståndets sammansättning - 1. Beståndets sammansättning av olika trädklasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förberedande del.
antalet träd inom varje diameterklass och det sä, att de grövsta och minsta
diametrarna äro företrädda av minsta antalet stammar, under det att stamantalet
kulminerar inom några av de diameterklasser, som sta medelstammen nära (fig.
19), vanligen de nägot lägre än denna, vilket särskilt är fallet hos
skugg-fördragande trädslag t. ex. granen. Växlar åldern eller hava yttre inflytelser
av en eller annan art inverkat störande pä den naturliga utvecklingsgången,
försvinner lagbundenheten alldeles. Under beståndets utveckling kunna således
de särskilda trädindividen ändra sin relativa plats inom diameterklasserna på
ett högeligen oregelbundet sätt. Tänker man sig beståndets alla träd numrerade
i ordning efter sin diameter frän den grövsta till den minsta, har det visat sig,1
att under en 10-årig växtperiod över hälften av alla träden växlat plats,
antingen pä det sättet att de genom en stark diameterökning ryckt upp framför
sina närmaste grannar, eller så att de genom en alltför ringa diametertillväxt
sjunkit under dessa. Denna förändring i växtenergi framträder starkast inom de
mellersta diameterklasserna och blir mindre utpräglad såväl inom de starkare
som inom de svagare diameterklasserna för att alldeles upphöra inom de
starkaste och svagaste.
Beträffande den andel i beståndets virkesmassa, som de olika
grovleksklasserna taga, så är det givet, att, om man utgår från samma trädantal, de grövre
stamklasserna skola utgöra en betydligt större del av beständsmassan än de
svagare. Prof. Weise har genom sina undersökningar kommit till det resultat,
att om man uppdelar stamantalet i 5 grupper med lika antal i varje grupp, så
innehåller i likåldriga normala tallbestånd vid 30—60 års ålder den i:a gruppen
med de grövsta träden 40 % av hela beståndets virkesmassa, den följande 24
den mellersta 17 %, den därpå följande 12 y0 och den svagaste 7 Avvikelser
frän denna allmänna regel sålunda, att den grövsta klassen innehåller betydligt
mera, den svagaste betydligt mindre än ovan angivits, tyda alltid därpå att
beståndet stått för trångt, under det att omvänt en hög massa hos den minsta
stamgruppen antyder att beståndet stått för glest. Att denna för de yngre och me"
delälders tallbeständen gällande allmänna regel även, åtminstone tillnärmelsevis,
gäller för normala likåldriga granbestånd framgår av japing’s ovan åberopade
undersökningar, delvis grundade på Weise’s analyser av ett granbestånd.
Fördelningen av beståndsmassan pä de olika grovleksklasserna i % var t.
ex-1892, då beståndet var 47 år, följande: Grovl. kl. I 37 °/0, II 25 »/a, III 18 y0, IV
13 % och V 7 v I masstillväxten för 5-årsperioden 1887—1892 hade de
förenämnda grovleksklasserna deltagit med: I 39 II 30 «/„, III 16 «/0, IV 13 «/0 och
V 2 v D:r F. grundner2 har vid sina vidlyftiga undersökningar av
bokbestånd i Braunschweig funnit, att i genomsnitt de olika grovleksklasserna upptaga
i procent av hela beståndsvirkesmassan: I 38,2, II 23,4, III 17,3, IV I2,7 och
V 8,4. Uppenbart är emellertid, att beståndets behandling geftom huggningar,
som företrädesvis drabba den ena eller andra grovleksklassen, i hög grad in-
1 Japing, Uber das Wachstum der Kraftschen Stammklassen, Zeitschr. f. Först- und Jagdwesen
1911, h. 9.
2 D:r f. Grundner, Untersuchungen im Buchenhochwalde iiber Wachstumsgang und
Massen-ertrag. Berlin 1904. sid. 116.
- 56 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
