Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - d. Beståndets sammansättning - 2. Beståndets sammansättning av olika trädslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE DEL.
spira upp i det milda skärmet av de ljusbehövandes kronor, under det att
däremot de ljusbehövande trädslagens plantor ej förmå draga sig fram under den
starkare beskuggning, som de skuggfördragande trädslagen framkalla. De
ljus-behövande trädslagen utträngas därför lätt i biandbestånd med skuggfördragande
såvida de ej hjälpas av en energisk beständsvård.
Av det föregående torde kunna framgå, att biandbestånden, därest de äro
sammansatta av varandra i ena eller andra hänseendet väl kompletterande
trädslag, i allmänhet äro att föredraga framför de rena bestånden. Deras företräden
framför de sistnämnda kunna sammanfattas sålunda:
De erbjuda större motståndskraft mot skadegörelser av frost, snötryck,
stormar5 insekter, svampsjukdomar och skogseldar.
De äga större betingelser för bibehållande av markens
produktionsförmåga.
De lämna en mångsidigare och ofta större virkesmassa.
Inom den rationella skogsskötseln bör man därför sträva efter
åstadkommande av biandbestånd med ändamålsenlig sammansättning. Att vid ett sådant
bestånds grundande avgöra, vilken sammansättning som med hänsyn till
ståndort och övriga önskemål är den lämpligaste, är emellertid ingen lätt sak. Det
säger sig själv, att en viss blandning icke kan medföra alla blandbeständens
ovan påvisade fördelar, utan måste man i varje fall överväga, åt vilkendera av
dessa fördelar företrädet bör givas och valet göras så, att de ifrågavarande
trädslagen på bästa möjliga sätt komplettera varandra i den önskade riktningen.
Men även om man är på det klara med, vilka trädslag som i det föreliggande
fallet skulle bäst komplettera varandra med hänsyn till biologiska eller tekniska
egenskaper, så tillkommer ett viktigt spörsmål, nämligen om dessa trädslag
kunna nä likartad utveckling ä ståndorten i fråga. För att olika trädslag skola
kunna växa tillsamman under en längre tid, måste de nämligen äga någotsånär
överensstämmande krav på ståndorten och, om det är fråga om likåldriga
biandbestånd, även förete ungefär samma tillväxthastighet i ungdomsåren. Särskilt
sistnämnda förhållande erbjuder stora svårigheter vid valet. De olika trädslagen
utveckla sig nämligen högst olika allt efter som ståndorten är för dem mer eller
mindre lämplig. Ett å för detsamma gynnsam växtplats synnerligen
snabbväxande träd kan ä en något sämre ståndort bliva långt efter ett annat i regel
långsammare växande trädslag, därest den ifrågavarande växtplatsen är för det
sistnämnda mera tilltalande. Grundande av likåldriga, stamvis blandade bestånd
förutsätter således kännedom om de för inblandningen ifrågakommande
trädslagens såväl allmänna tillväxthastighet i jämförelse med andra som också de
avvikelser frän denna de kunna visa å marken i fråga. Endast erfarenheten från
förhållanden, likartade med de föreliggande, kan förhjälpa till ett rätt val. Den
gruppvisa inblandningen kan i vissa fall vara att föredraga även å likartade
marker, där eljest en stamvis blandning är eftersträvansvärd, emedan man, om än
de olika trädslagen icke fullt följas ät i ungdomen, dock med lämplig
beståndsvård kan hjälpa fram det efterblivna trädslaget eller åtminstone hindra det frän
att alldeles undertryckas. A kuperade eller eljest till beskaffenheten växlande
marker erbjuder den gruppvisa blandningen alltid större fördelar, emedan mar-
- 64 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
