Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - d. Beståndets sammansättning - 2. Beståndets sammansättning av olika trädslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BESTÅNDETS SAMMANSÄTTNING.
kens olikheter då bättre kunna utnyttjas genom att fördela vardera av det i
blandningen ingående trädslaget till det område, där det har de bästa
betingelserna för sin utveckling. Den tvååldriga beständsformen, där det ena
trädslaget förekommer såsom överbestånd och det andra såsom underbestånd, är det
blandningsförhållande som är lättast att genom kultur åstadkomma, om än förr
eller senare kommer en period i beståndsutvecklingen, då biandbeståndets rätta
behandling kan vara svår att avgöra. De fullt olikåldriga beståndstyperna, som
någon gång förekomma i naturskogen på goda markboniteter, erbjuda de största
möjligheterna att tillgodose de särskilda trädslagens livskrav under olika
utvecklingsperioder. Här kunna även flera trädslag i skilda åldersklasser förekomma
pä samma yta, vanligen så att de härskande stamklasserna huvudsakligen
utgöras av ljusbehövande trädslag, under det att de skuggfördragande trädslagen
bilda mellan- och underbeståndet. De olika trädslagens inflytande på såväl
markbeskafifenheten som virkesproduktionen kunna då väl göra sig gällande,
om än skötseln av dylika bestånd ställer stora fordringar på skogsmannens
erfarenhet och omdöme.
Skulle man med stöd av den förestående utredningen söka besvara frågan: »Vilka
trädslag böra blandas med varandra?» så måste svaret hållas i mycket allmän form.
Då det ju vid all skogsskötsel gäller att i möjligaste mån bibehålla
markens produktionskraft, och de skuggfördragande trädslagen i detta hänseende
äro överlägsna de ljusbehövande, så bör man överallt där ståndortsförhällandena
det medgiva taga till grundsats att låta de skuggfördragande trädslagen
överväga i biandbeståndet. Endast om marken är av så god beskaffenhet, att
särskild hänsyn till dess skyddande icke behöver tagas eller om ett ljusbehövande
trädslag där lämnar ett virkesutbyte med större värde, bör denna regel frångås.
I sistnämnda fall är en tväåldrig beståndsform, där det ljusbehövande trädslaget
förekommer såsom huvudbestånd och det skuggfördragande hålles såsom
mellan-bestànd eller underbestånd, väl på sin plats.
Vidare kan sägas, att man i lövskogen städse bör beflita sig om
inblandning av de vintergröna barrträden, ty härigenom befordras även bibehållandet av
markens produktionskraft, på samma gång som en mångsidigare
virkesavkastning erhålles.
Hänsyn till varjehanda yttre faror, såsom snötryck, insekt- och
svampangrepp, skogseldar m. m., samt strävan efter en god humusbildning betinga
en inblandning i barrskogen av lövträd.
Svaret skulle således kunna bliva:
Med fästat avseende på ståndortens beskaffenhet och hushållningens
ändamål blandas:
Skuggfördragande trädslag med ljusbehövande, lövträd med barrträd samt
ömtåliga trädslag med härdiga.
Vid alla beståndsblandningar bör ihågkommas, att endast trädslag med
någorlunda överensstämmande krav på ståndorten böra sammanföras.
Ehuru enligt vad förut påvisats de blandade bestånden — om
blandnings-förhällandet avpassas såväl efter det huvudändamål, som i varje föreliggande fall
5 —132399. Wahlgren, Skogsskötsel.
- 65 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
