Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - a. Förutsättningarna för erhållande av ett gott frö - 4. Klängning av kottar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
kort som möjligt. I de modernaste klänganstalterna i utlandet sker detta genom
följande anordning:1
I torkrummet läggas kottarne i enkla lager i c:a 1,30 m. långa, 75 cm. breda
och 10 cm. höga lådor med spjälbotten. Dessa lådor inskjutas över varandra med
omkr. 10 cm. mellanrum i en träställning, som är anbragt på en låg, på skenor
vilande rullfot. Hela ställningen införes därefter genom en skjutdörr i själva
klängrum-met, som är c:a 1,5 m. brett, 2 m. högt och har en efter förhållandena avpassad längd,
vid de större anstalterna vanl. 9—10 m., då 10 st. av de förenämnda ställningarna få
rum intill varandra och sammankopplas. I klängrummet insläppes den varma luften
genom en rad på båda sidor uppifrån och nedåt i närheten av bakre ändan av
klängrummet anordnade öppningar, under det att vid ingångsdörren finnas lufthål, genom
vilka den i klängrummet uppkommande fuktiga luften kontinuerligt utsuges. Detta
bortförande av den fuktiga luften åt ingångsdörren till är synnerligen viktigt, på det
att de mer och mer uttorkade kottarne icke må utsättas för fuktig värme. Vid bortre
ändan av klängrummet finnes en utgångsdörr med starka glasrutor, så att man
därifrån kan se när kottarne tillräckligt öppnat sig. Ehuru tillförseln av varmluft av
konstant temperatur numera icke erbjuder större svårigheter, böra dock utifrån synliga
termografer och hydrografer finnas i klängrummet.
Arbetsgången vid själva klängningen blir således: Man öppnar utgångsdörren,
utdrager den närmaste lådställningen — som varit utsatt för den högsta temperaturen —,
varvid alla de övriga med den sammankopplade rulla ett steg framåt, sluter åter dörren,
går till ingångsdörren och inför en nyfylld lådställning, som sammankopplas med de
förut innestående, och så allt fort. Med detta förfarande har det vid Eberswalde
klänganstalt visat sig lämpligt att varje klängrum innehåller plats för 10 lådställningar,
emedan vid 10 ombyten med högst 90 minuters intervaller till och med svårklängda
kottar öppna sig. Om ställningarna äro färre, så komma kottarne att alltför hastigt
utsättas för den starkaste hettan. På detta sätt klängda tallkottar hava vid
Eberswalde i medeltal av över 1000 prov under år 1908—1909 givit 87,6 % groningsenergi,2
flera gånger ända till 98,7 under det att enl. HaäCK friska kottar av samma skörd,
som direkt lades i en temperatur av 55 0 tills de efter c:a 20 timmar öppnade sig, i
medeltal gåvo 7 °/„ groningsenergi.
De från klängrummet uttagna lådorna med kottar tömmas genast i en
omedelbart vid utgångsdörren befintlig trattformig behållare, som med en täckt
ränna utmynnar i en roterande trumma av järntrådsväv eller järngaller. I denna
trumma, som lutar något mot sin bakre del och har en diameter av omkr. 80
cm. och en längd av 5 m., försättas kottarne i roterande rörelse och glida så
småningom utför, under det att fröet faller ut genom väggarna och samlas i en
särskild behållare eller på golvet i det rum, där trumman befinner sig. Detta
golv bör i sistnämnda fall helst vara rännformigt fördjupat, beslaget med
zinkplåt, så att fröet lätt kan ledas till en tratt, som utmynnar i det rum, där
avvingningen av fröet sker. Temperaturen i rummet, där trumman befinner sig,
bör hållas vid omkring 25—30 0 C., så att kottarne ej utsättas för fuktighet och
åter sluta sig.
De tomma kottarne falla från trumman i en trattformig kanal, som leder
till ett särskilt förvaringsrum, vilket kan vara ganska enkelt inrättat, blott
kottarne — som användas till uppvärmning av klängrummet — äro skyddade för
väta.
1 Se Forstmeister Wiebecke: Anwendung neuen Erkennens auf die Kiefemsamendarre.
Zeit-schr. f. Först- und Jagdwesen, 1910 sid. 350 o. f.
2 Procenttalet angiver frö som grott efter 7 dagar.
— 82 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
