Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - b. Fröets bedömande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖETS BEDÖMANDE.
Vid varje groningsförsök antecknas dagen för fröets inläggande, tiden för
groningens början, huru många frön som därefter gro pr dag o. s. v. De
grodda fröna avlägsnas, sedan deras antal för varje gång antecknats. Endast
frö med normal groddrot böra medräknas. Av varje större fröparti böra tagas
flera grobarhetsprov, och medeltalet av dessa utgör då slutresultatet.
Ju större antal frökorn som gro sedan försöket avslutats efter t. ex. 45 dar,
dess större är grobarhetsprocenten. Men fröets bruksvärde beror, såsom förut
framhållits, icke endast av dess förmåga att kunna gro, utan också av den
hastighet varmed groningen sker och framförallt av huruvida den utvecklade
grodden är tillräckligt kraftig för att kunna vinna normal utveckling. Den hastighet,
varmed groningen sker, betecknas vanligen såsom groningsenergi och kan vid
konstlade groningsförsök mätas efter det antal frökorn som grott efter en viss
tid. Ju större antal frö som grott efter en kortare tid, t. ex. en vecka, dess
större anses groningsenergien. Groddplantans förmåga att vidare utveckla sig
kan däremot vid dylika försök knappast på ett fullt tillfredsställande sätt
fastslås, ehuru groddrotens utveckling kan lämna god ledning. Vid bedömande av
fröets bruksvärde får man därför tills vidare åtnöja sig med att beräkna
bruksvärdet efter renhet, grobarhet och groningsenergi.
Prof. Nobbe har beräknat fröets bruksvärde efter enbart renhets- och
gro-barhetsprocent. Efter formeln:
renhets «/0 X grobarhets %
100.
Prof. Mayr1 föreslår tilläggande av groningsenergien (= det procenttal frö
som grott efter 7 dagar) enligt följande formel:
renhets «/„ X grobarhets »/o x groningsenergi »/„
i o 000.
Om t. ex. renhets °/0 — 96,7, grobarhets % (efter 30 dar) = 72,9 och
groningsenergien (»/« frö som grott efter 7 dar) = 60,4, skulle bruksvärdet bli 42,57
Enligt Mayr’s uppfattning skulle det sålunda funna lägre bruksvärdet förklara,
varför i det fria utsått frö alltid lämnar vida mindre antal plantor än fröets
grobarhets o/0 angiver.
I senare tid har man även sökt mäta fröets groningsenergi i enlighet med den
fysikens lag, som betecknar såsom energi en kropps förmåga att utföra ett visst
arbete under en viss tid, i detta fall fröets förmåga att kunna lyfta eller slutligen
genombryta ett ovanför detsamma befintligt jordlager. Den som först tillgrep denna
metod var domändirektör Scharf i Halle, som konstruerade en apparat, vari fröprovet
belastades med en bestämd tyngd, som av de groende fröna lyftes i höjden. Scharf
utgick, och detta såsom det vill synas med full rätt, ifrån att det frö måste vara bäst,
som på kortaste tid lyfte tyngden högst.
Exempelvis kan nämnas, att vid ett försök som gjordes med dels tallfrö från
1903—1904 års skörd, som våren 1906 efter 50 dagar visade en grobarhetsprocent
1 Waldbau auf naturgesetzlicher Grundlage sid. 372.
— 91 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
