Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - c. Fröets grobädd och betäckning - d. Såningstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅNINGSTIDEN.
djur, och möjligen erfordras även en större mängd fuktighet för deras groning.
Då de samtidigt kunna fördraga en tjockare betäckning, emedan groddplantan
är kraftigare och förmår genombryta en sådan, kan denna för större frön tagas
relativt tjockare än för smärre frön.
Ju porösare betäckningsmaterialet är, dess tjockare kan det utan olägenhet
tagas. Med porös mulljord eller sand kan täckas tjockare än med lerhaltig
eller eljest bindande jord. som lätt bildar en hård skorpa och därför helst
bör undvikas.
A torra och exponerade lägen bör skyddsbetäckningen göras tjockare än
vad som kan ske å mera skyddade växtplatser.
Vid höstsådder kan täckas relativt tjockare än vid vårsådder, i synnerhet å
trakter där vintrarne äro snöfattiga.
Under inga förhållanden bör skyddsbetäckningen vara så tjock, att dess
djuplek överstiger den för det ifrågavarande trädslaget normala längden på
groddstängeln. Ty även om denna förmår bana sig väg genom en dylik tjock
betäckning, tvingas plantan att utbilda en alltför lång, tunn och gänglig
grodd-stängel.
d. Såningstiden.
Vid valet av såningstiden borde man kanske rätteligen följa naturens
fingervisningar och utså fröet vid en tid då det utfaller i naturen. Men i detta
hänseende är naturen ganska nyckfull, ty den låter frö falla till jorden snart
sagt året runt. Om man ville söka följa naturens anordningar, skulle den i
biologiskt hänseende riktiga såningstiden växla ganska betydligt, ty mognadstiden
är olika, icke allenast för olika trädslag utan också för olika individ bland
dessa, och är till ej ringa del beroende av ståndorten och årets
väderleksförhållanden. Man får därför ej känna sig alltför mycket bunden av detaljerna.
Flertalet av våra lövträd få sina frön mogna i slutet av september eller början av
oktober, men hos en del av dessa kvarsitter fröet på trädet långt fram på eller
över vintern t. ex. hos ask, avenbok m. fl. Ett och annat lövträd släpper fröet
under hela vintern t. ex. al. Några få lövträd få fröet moget kort tid efter
blomningen på våren t. ex. asp, popplar och alm. Björken kommer ensam i
augusti eller början av september. Av barrträden släppa vitgranen och
ädel-granen fröet och kottarne på hösten, men vår tall och gran öppna icke sina
kottar förr än på våren i april—maj, även om fröet dessförinnan är moget. I
stort sett kan man således skilja på fröslag som utfalla på hösten och sådana
som utfalla på våren. Då i vårt klimat vintersådder endast i sällsynta
undantagsfall kunna förekomma, och sådd på sommaren med utsikt till framgång kan
ske endast i fråga om några få trädslag, har man egentligen blott två
sånings-tider att välja på, nämligen höst och vår.
Med hänsyn till förberörda förhållanden lämpa sig höstsådder bäst för
frö-slag, som mogna på hösten, och framförallt för sådana bland dessa, som genom
— 99 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
