Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - c. Fröets grobädd och betäckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
het, är det av fördel att dessa skikt omblandas med varandra. Därest så ej
sker, kommer plantan att utveckla sina rötter huvudsakligast i det näringsrikare
jordlagret, och då detta i form av mer eller mindre godartad humus i våra
skogsmarker såsom regel bildar ett ganska tunt ytlager, blir följden att
rotsystemet också blir ytligt och lätt utsatt för torka.
En luckring av jordytan medför i övrigt bättre förutsättningar för
markfuktighetens bevarande under längre torkperioder, reglerar i någon mån
värmeförhållandena och bidrager till en livligare luftväxling i jorden, varigenom bäde
fröets groning och den lilla groddplantans vidare utveckling gynnas. Skulle
marken vara så vattensjuk, att en luckring i ytan ej förmår avlägsna den
överflödiga fuktigheten, måste denna avledas medelst dikning, om fröets normala
groning ej skall äventyras.
Skyddsbetäckningens uppgift är:
att skydda fröet och den späda grodden från att alltför starkt påverkas
av torka och brådstörtade temperaturväxlingar;
att dölja fröet för fröätande djur och fåglar; samt
att hindra fröets bortförande genom vinden eller starka regnflöden.
Skyddsbetäckningen får emellertid icke vara av sådan beskaffenhet, att den
hindrar den lilla groddplantan att bryta sig igenom densamma.
Aktgiver man pä naturens egna anordningar ser man, att det nedfallande
fröet skyddas av å marken växande mossa och lavar eller annan levande
markbetäckning eller också av fällda barr- eller bladrester. Någon egentlig
mull-betäckning får fröet endast undantagsvis under de naturliga förhållandena. Härav
torde framgå, att ett tunt lager av mossa, barr- eller lövavfall är en fullt
tillräcklig skyddsbetäckning för det utsådda fröet. Härvid bör dock ihågkommas,
att fröet vid den naturliga besåningen i regel erhåller ökat skydd genom
över-eller kringstående skog. Utföres sådd för hand å öppna fält, kunna förenämnda
betäckningsmaterialier lätt bortföras av vindarne och fröet sålunda blottläggas
för någon av förut omnämnda ogynnsamma påverkningar. Man är därför fullt
försvarad, om man i slika fall ger fröet en viss betäckning av jord. Synnerligen
tjänlig till dylik skyddsbetäckning är den mer eller mindre fullständigt
förmultnade mulljord, som till växlande djuplek täcker skogsmarken under den levande
markvegetationen. Den är på samma gång porös och vattenbindande samt
innehåller därjämte en del föreningar av högt näringsvärde för plantorna.
Man gör därför klokt uti att begagna sig av dylik mulljord till
skyddsbetäckning för fröet. I nödfall får man även härtill använda den förefintliga
mineraljorden, men i båda fallen bör man ej försumma att även använda det
skogsavfall, som kan finnas i närheten.
Anmärkas bör, att dessa uttalanden närmast gälla sådd av frö ute i
skogsmarken. I plantskolor kan till täckmaterial användas åtskilliga andra ämnen,
såsom sågspån, kolstybb m. fl., varom vidare framdeles.
Huru tjock fröets betäckning bör vara, beror av fröslaget,
betäckningsmaterialets beskaffenhet och förhållandena å växtplatsen.
Större frön behöva eller fördraga i allmänhet en tjockare betäckning än
smärre. De behöva den mera därför att de i regel mera eftersträvas av diverse
- 98 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
