Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - g. Såningsmetoderna - 1. Fläcksådd eller rutsådd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
av vårt land sådana förhållanden, att satsen »bättre något än intet» måste
till-lämpas även i fråga om skogsbeståndens grundande, men då är ännu mera av
vikt, att de tillgängliga resurserna utnyttjas pä det mest förståndiga och
effektiva sätt.
Sammanfatta vi ovan gjorda uttalanden i några korta satser, skulle dessa
te sig sålunda:
Ett relativt kortare avstånd mellan sàddfläckarne bör väljas:
1. A karga och för torka utsatta jordmåner eller lägen:
2. A områden med yvig markvegetation eller benägenhet för
ogräsbindning och förvildning;
3. Då det gäller långsamt växande trädslag eller sådana med stor
spridningsförmåga och benägenhet för stark grenbildning;
4. För frost Ömtåliga trädslag;
5. Då man lägger an på utbildande av beständ med stor kvistrenhet.
Ett relativt längre avstånd mellan sàddfläckarne kan väljas:
i. A goda jordmåner och skyddade lägen;
2 A marker, där yvigare markvegetation ej finnes eller kan befaras inom
kort uppstå;
3. För snabbväxande trädslag och sädana med ringa spridningsförmåga;
4. För frost härdiga trädslag;
5. För trädslag med ringa anlag för sidogrenbildning, (såvida icke snabbt
markskydd erfordras);
6. Där man lägger an pä snabb tillväxt utan särskild hänsyn till
kvistrenhet;
7. Där kulturkostnaderna måste inskränkas till de minsta möjliga.
Sàddfläckarne upptagas vanligen i parallella rader med ett visst avstånd
såväl mellan raderna som mellan rutorna i raden. Merendels tages avståndet
mellan raderna något större än avståndet mellan varje såddfläck i raden. Varje
säddfläck får då till de uppkommande plantornas disposition ett rektangelformigt
område, vars ytvidd fås genom att multiplicera avståndet mellan raderna och
det mellan sàddfläckarne. I våra oftast starkt stenbundna och med stubbar
översållade kulturfält kan någon regelbundenhet härvidlag knappast
åstadkommas, men för att uppehålla någon ordning och reda i arbetet böra dock
såddradernas avstånd utmärkas med stakar, som utsättas i linjer tvärs över den
riktning, i vilken arbetsfolket går fram och på ett avständ av 40—50 meter från
varandra. Tre sådana tvärlinjer böra helst utläggas. Varje rutupptagare får
då tre stakar att rätta sig efter. När en sådan staklinje passerats av folket,
utsätter arbetsledaren en ny linje bortom de två återstående o. s. v. så länge
fältet räcker. Av fördel är 0111 varannan stake utmärkes på särskilt sätt t. ex.
en papperslapp, en grästorva el. d., sä att arbetaren alltid går efter stakar
utmärkta på samma sätt. Sker ej detta, händer lätt att en arbetare går snett,
vilket förrycker hela ordningen. Detta förfarande är nästan nödvändigt, om
arbetsstyrkan är stor och ovan vid arbetet. I detta fall gör man även klokt uti
att för rutupptagarne angiva ett något kortare mått mellan rutorna i raden än
— 122 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
