Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - g. Såningsmetoderna - 3. Bredsådd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREDSÅDD.
Skall åker utläggas till skog, vilket någon gång kan vara berättigat, bör
man tillse, att sista skörden utgöres av rotfrukter, helst potatis. Marken blir
härigenom väl rensad från ogräs, och vid rotfrukternas upptagande på hösten
genomarbetas jorden på ett förträffligt sätt. Den blast, som får kvarligga,
nedpressas av vinterns snötäcke och bildar ett gott skydd mot jordens
uttorkning utan att egentligen hindra fröna att finna en ganska bra grobädd. Fröet
utsås tidigt påföljande vår, och särskilda åtgärder för fröets nedmyIlande äro
näppeligen av nöden, för så vitt icke det gäller stora frön t. ex. bokollon. I
sådant fall överharvas fältet först med en vanlig pinnharv, därefter utsås fröna,
och sist låter man en lätt vält gå över fältet. Genom harvningen avlägsnas
emellertid den markskyddande blasten, vilket ej är fördelaktigt. A lös och
lucker jord kan välten vara tillräcklig att nedpressa fröna i jorden.
Under nu rådande förhållanden torde det emellertid vara endast i fä
undantagsfall, som ännu i bruk varande åkerjord kommer att utläggas till skog.
Däremot händer det oftare, att sedan gammalt igenlagd dålig åker eller ängsvall
blir föremål för skogsodling. Skall bredsådd här komma till användning, fordras
en grundlig bearbetning med plog och harv. Jorden plöjes på hösten och får
ligga över vintern för att luckras av frosten. Om jordkokorna något så när
sönderfallit på våren, överharvas fältet med klösharv. rullharv eller annan kraftig
harv, varefter fröet utsås och nedmyllas genom en lätt vält. Ofta äro
emellertid jordkokorna på våren ännu hårda och packade, i vilket fall fältet ännu en
gång måste plöjas och harvas innan fröet kan utsås. Pr hektar kan beräknas åtgå
minst 2 parhästdagsverken för varje plöjning och r/2 sådant för harvning. Sättes
priset för parhästdagsverke till 7 kr., skulle kostnaden för 2 plöjningar och 2
harvningar pr hektar vara 35 kr., vilket pris dock får höjas om marken är av
mera svårartad beskaffenhet.
Själva bredsåddens utför ande liknar det vid vanlig handsådd av säd
använda förfarandet. Svårigheten att få fröet jämnt fördelat över såddytan är
emellertid vida större än då det gäller säd. De fröslag, som hos oss mest
ifrågakomma vid detta såningssätt, äro nämligen med få undantag helt små och
hava en färg, som nära överensstämmer med markens, så att man ej kan skilja
de ställen där sådden skett från de obesådda. Dessutom måste man hushålla
med det relativt dyra fröet, så att ej alltför stora mängder därav gå åt.
För att övervinna den förstnämnda svårigheten måste man med staklinjer
indela fältet i smärre rutor, som successivt besås. För att hålla fröåtgången
inom rimliga gränser kan man när det gäller små frön uppblanda fröet med
minst 4—5 gånger så mycket torr sand eller sågspån, varvid man allt emellanåt
måste omblanda innehållet i det kärl, vari man bär fröet, ty i annat fall fördelas
fröet efter hand ojämnt. Särskilt är detta av nöden om fröet är uppblandat med
grus, som under det man går småningom samlar sig mot bottnen av kärlet.
Större frön, såsom ek- eller bokollon, behöva naturligtvis ej blandas med något
dylikt material.
Den egentliga fördelen med bredsådden, om den lyckas, är att plantorna
bli tämligen jämnt fördelade över kulturfältet, så att de få tillräckligt utrymme för
— 133 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
