Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - h. Anskaffande av plantor i och för plantering - 3. Gödsling av plantskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖDSLING.
näringstillsatserna växla allt efter jordmånens beskaffenhet och de olika
plant-slagens näringsbehov. Några mera omfattande, planmässigt genomförda försök
beträffande mineralgödsling i svenska plantskolor hava vi ej heller att stöda oss
på. En gödselblandning, som mångenstädes visat god effekt, är 3—6 kilo
thomasfosfat och 3—6 kilo kainit, utströdd och nedgrävd på hösten samt en
övergödsling påföljande vår mellan plantraderna av 1 kilo chilesalpeter, allt pr ar. Om
thomasfosfatet och kainiten blandas före utströendet, bör detta ske omedelbart,
ty vid förvaring någon längre tid baka salterna ihop sig till hårda kakor. Detta
kan dock i någon mån förebyggas genom att inblanda torvmull eller sågspån.
Vid utströendet av chilesalpetern bör tillses, att saltet ej strös på plantorna, i
vilket fall dessa ofta bli röda och stundom dödas.
Det uppgives att torrgödsling med kainit och thomasfosfat i ovan angivna
kvantiteter skulle skydda mot schütte och ollonborrlarver.1 Enligt av mig
gjorda fleråriga försök har någon bestämd verkan i detta hänseende ej
framträtt.
Dä våra flesta plantskolejordar behöva förbättras även med hänsyn till sitt
fysikaliska tillstånd, torde man i regel göra klokt uti att tillföra mineralgödseln
i samband med humusämnen eller i s. k. komposter.
Dessa komposter kunna tillredas av olika humusmaterial t. ex. dyjord,
skogsmylla, torvjord, stallströ o. s. v., varuti mineralgödselmedlen inblandas.
Enklast göres komposten av dy- eller mulljord, som lagervis inströs med kainit
och thomasfosfat. Till en kompost av 4 kbm:s rymd blandas omkring 6 kilo kainit
och 3—4 kilo thomasfosfat. Detta räcker till en ar plantsäng. Användes torv eller
andra förmultnade vegetabilämnen, är det av värde att inblanda någon kreatursspillning,
avfall från kök och slakt eller andra lätt i jäsning övergående ämnen, varigenom
för-multningen påskyndas. Förutom ovannämnda salter kan inströs bränd kalk eller askan
efter brända grästorvor, rensningsavfall från plantskolan eller grenar och ris. Dylik
aska har högt gödselvärde emedan den innehåller samtliga för plantorna erforderliga
näringssalter, förutom kväve, som förflyktigas vid bränningen. Aska av lövträd
innehåller mera fosforsyra och kali än askan av barrträd. Proportionen är ungefär:
Lövträdsaska Barrträdsaska
Fosforsyra............. 3,s % 2,5 %
Kali..............10 % 6 %
Vid kompostens uppläggning fuktas humusmaterialet gärna med slaskvatten eller
gödselvatten. Den färdiga högen tillklappas hårt och täckes med omvända grästorvor
eller granris för att minska avdunstningen. A toppen göres betäckningen tunnare för
att genomsläppa nederbörden. Komposten genomgräves en eller två gånger, beroende
av den större eller mindre lätthet, varmed det använda humusmaterialet visar sig
förmultna. Komposter, som i huvudsak uppläggas av torv eller oförmultnat strö,
lövavfall o. d., behöva rätt lång tid för att väl förmultna, i regel omkring 1 år, stundom
mera. Komposter av dy- eller mulljord kunna uppläggas om hösten och användas
påföljande vår.
1 Grundner, Verhandlungen des Harzer Forstvereins 1897. Av Zellén, Vard av enskildas
skogar, 2:a uppl. sid. 115.
— 167 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
