Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 1. Olika trädklassindelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
utvecklingen nödvändig.1 Redan i kapitlet om skogsbeståndet (sid. 57) har
redogjorts för en av de allmännast erkända trädklassindelningarne, nämligen den
KRAFT’ska (fig. 70).
Denna klassindelning hänför sig i huvudsak till kronans beskaffenhet. Dä
emellertid själva stammens form och utvecklingsmöjligheter vid gallringens
utförande även måste väl beaktas, har man vid senare tiders
beståndsklassificeringar strävat efter att på ett eller annat sätt giva uttryck för
stambeskaffen-heten.
Oberförster C. R. HECK i Württemberg framkom 1897 med förslag till
fullständigande av det Kraftska systemet genom att för vardera klassen foga
särskild beteckning för stambeskafifenheten sålunda:
y. = rak, vacker gagn virkesstam.
ß — medelmåttig.
y — krokig och kvistig stam.
()’ = klykstam.
fi = starkt förgrenad stam.
= rot- eller stubbskott.
iq = sjuk stam.
Denna indelning har dock icke vunnit allmännare tillslutning. Ar 1902
antogs av Föreningen för de tyska skogsförsöksanstalterna en trädklassindelning,
som i huvudsak ligger till grund för de av Domänstyrelsen för Statens
skogsförsöksanstalt ar 1903 utfärdade föreskrifter i detta hänseende. Här skiljas:
I. Härskande. Alla träd, vilkas kronor deltaga i det övre kronslutet,
såsom
1. Träd med normalt utvecklade kronor och god stamform.
2. ■> * abnormt » » eller dålig stamform. Hit räknas:
a. sidotryckta träd,
b. spärrväxta träd (vargar),
c. klykträd eller pä annat sätt missbildade,
d. piskande träd,
e. skadade träd.
II. Behärskade. Alla träd, vilkas kronor ej bidraga till det övre kronslutet.
Till denna grupp hänföras:
3. Senvuxna träd med fri krona.
4. Undertryckta, ännu växande träd.
5. Döende eller döda träd samt snötryckta stammar. (Se fig. 72 I.)
Denna trädklassindelning har emellertid i senaste tid i åtskilliga avseenden
korrigerats av SciIOTTE.2 Sin indelning grundar han pä dels trädens plats eller
höjd i beståndet dels kronornas och i mindre mån stammarnes beskaffenhet.
Han särskiljer först beståndet i fyra kronskikt, av vilka de tre övre tillsamman
1 En översikt av de i tidernas lopp framkomna olika trädklassindelningar samt gallringsmetoder
har lämnats av G. schotte i Medd. fr. Statens Skogsförsöksanstalt 1912. Vi kunna här endast
upptaga några av de i nyare tid mera allmänt använda.
2 Om Gallringsförsök. Medd. fr. Statens Skogsförsöksanstalt 1912.
— 226 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
