Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 1. Olika trädklassindelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA TRÄDKLASSINDELNINGAR.
leda kampen om utrymmet inom beståndet i en för skogshushållningens
ändamål fördelaktig riktning äro gallringarne.
Redan i skogshushållningens första utvecklingstid hade man
uppmärksamheten riktad på de förluster, som uppstå, därest man lämnar de unga och
medelålders bestånden orörda av yxan. Dessa förluster ansåg man dock då för
tiden egentligen uppstå därigenom, att man ej tillgodogjorde sig de tillbakasatta
träden, innan de blevo helt och hållet förstörda. För den ökning i tillväxten
med hänsyn till såväl massa
som värde hos de
kvarvarande träden, vilken vinnes
genom ett ökat utrymme
och ljustillträde, hade man
allmänhet icke fått
ögonen fullt öppna. Man
inskränkte sig därför till att
vid hjälpgallringarne
borttaga alldeles undertryckta,
döende eller döda träd och
var särdeles ängslig för’ att
rubba slutenheten inom
beståndet.1 Då i en senare
tid erfarenheten vidgats om
ljustillförselns och därmed
sammanhängande faktorers
gynnsamma inverkan på de
förut i trängsel stående
trädens tillväxt, hava
hjälpgallringarne fått en
vidsträcktare betydelse, och
olika principer för deras
ändamålsenliga utförande
hava sett dagen.
70. Schematisk framställning av Kraft’s stamklasser: 1
förhärskande, 2 härskande, 3 svagt medhärskande, 4 a behärskade med
fri topp, 4 b behärskade med överskärmad topp, 5 a undertryckta,
ännu levande, 5 b undertryckta, döende träd.
1. Olika trädklassindelningar.
För att möjliggöra ett konsekvent tillämpande av dessa olika principer är
en indelning av beståndets individ i klasser efter deras betydelse för bestånds-
1 En och annan av våra svenska skogsskriftställare från 1700-talets mitt hade dock en annan
uppfattning. Så säger Linne i sin avhandling »Om skogars plantering» 1748: »Den som åstundar
timmerskog och mastträd han bör låta tallen växa upp till 4 famnars höjd, helt trångt och tätt; sedan
bör skogen gallras något, dock icke så att snön kan avbryta de smala träden, och åter efter 10 år
bör skogen väl gallras, att träden stå långt ifrån varandra, hela 3 famnarna; och detta helst på åsar. på
sidor av backar eller på sandhedar.»
15—132399. Wahlgren. Skogsskötsel.
— 225 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
