Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 3. Gallringens styrka och användbara uttryck därför - 4. Olika gallringsgraders inflytande på beståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA GALLRINGSGRADERS INFLYTANDE PÅ BESTÅNDET-
Grad A. B. C. D.
Gran . . . ......100 106 110 130
Bok . ......100 111 "5 150
4. Olika gallringsgraders inflytande på beståndet.
Innan vi övergå till ett kritiskt skärskådande av de olika
gallringsprinciperna, torde det vara på sin plats att redogöra för de allmänna erfarenheter,
man genom undersökningar å under längre tid till olika grader genom låg- eller
krongallring behandlade likåldriga bestånd gjort beträffande gallringarnes inflytande
i ena eller andra riktningen. Härvid måste vi emellertid starkt betona, att dessa
gallringsverkningar måste i någo?i mån variera såväl för olika trädslag som för
olika ståndorter. I stort sett gå de dock i enahanda riktning. De avvikelser
åt ena eller andra hållet, som i enskilda fall gjort sig gällande, torde i många
fall kunna tillskrivas dels rent lokala förhållanden, dels att gallringarne ej
fullföljts under tillräckligt lång tid. dels slutligen svårigheten att under olika
förhållanden strängt vidhålla samma gallringsgrad. Den fråga, som vi här närmast
skulle söka besvara, är: Vilket inflytande har i allmänna drag en starkare
eller svagare gallring på det kvarvarande beståndets utveckling.- Härvid är
det i sin ordning att först var för sig skärskåda beståndets s. k. massafaktorer,
näml. höjd-, grundyte- och formtillväxt.
Alla undersökningar samstämma däruti, att svaga gallringar, d. v. s. sådana
som endast i ringa mån och för kort tid luckra kronslutet, verka återhållande
på den löpande höjdtillväxten och att denna åtminstone till en viss gräns
befordras genom starkare gallringar. Under eljes lika förhållanden har således ett
under längre tid medelmåttigt eller något starkare gallrat bestånd en större
höjd än ett under samma tid svagare gallrat. Dock må framhållas, att en
starkare krongallring och ännu mera en blädningsgallring kan för en tid nedrycka
bestånåsmedelhöjden därigenom, att ett större antal förhärskande träd avlägsnas.
En stark låggallring kan å andra sidan höja beständsmedelhöjden därigenom,
att ett större antal behärskade träd avlägsnas, vilka så länge de funnos kvar
bidrogo att hålla medelhöjden nere. Dessa tvenne sist omnämnda fakta
innebära dock ingen avvikelse från den regeln, att en starkare gallring i längden
och till en viss gräns ökar, en mycket svag återhåller den löpande [-Yiö]åtill-växten.-] {+Yiö]åtill-
växten.+}
Diametertillväxten gynnas likaledes mera genom starkare gallringar än
genom svaga eller medelmåttiga. Det är företrädesvis de närmast under och
över beståndets medelstamklass liggande diameterklasserna, som härvid mest
påverkas. Olika trädslag synas härvid förhålla sig något olika, i det att t. ex.
hos boken de undre stamklasserna kraftigast påverkas, under det att hos granen
de övre mest reagera. Vid låggallring är under eljes lika förhållanden
medel-stammens diameter alltid större i starkare gallrade bestånd än i svagare
genom-huggna. Liksom i fråga om höjdtillväxten ökas nämligen
beständsmedelstam-mens diameter på grund av de svagare stamklassernas uttagande. Vid alla låg-
— 237 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
