Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 4. Olika gallringsgraders inflytande på beståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
gallringar uppstår därigenom en oäkta både höjd- och diametertillväxt. Vid
krongallring kan understundom skillnaden i medelstammens diameter efter olika
styrka av huggningen bliva mindre framträdande, och vid blädningsgallring torde
det starkare gallrade beståndet kunna visa en mindre medeldiameter än det
svagare gallrade, emedan i förstnämnda fall en större mängd av de grövsta
träden efter hand borttagas.
Grundytetillväxten hos det kvarvarande beståndet ökas mera genom
starkare gallringar än genom svagare, men blott for varje stam särskilt. Summan
av hela beståndets grundyta kan efter en viss tid vara lika, vare sig det gallrats
svagare eller starkare. Dock visa i regel de starkast gallrade bestånden en
något mindre grundyta än de svagare gallrade.
Trädets form påverkas i avsevärd grad genom starkare eller svagare
gallringar. Vid de sistnämnda blir kronan högre ansatt och mindre utbredd,
formpunkten således förlagd närmare trädets topp. Genom det stöd varje träd får
av sina grannar blir påtryckningen av vindarne mindre förnimbar för varje
särskilt trädindivid, och följden blir att stammen blir föga avsmalnande. Vid
starkare gallringar ökas kronförhallandet och vindtrycket, varför diametertillväxten
småningom flyttas relativt längre nedåt stammen, sä att avsmalningen blir större.
Skillnaden mellan svaga och medelstarka gallringar är härvid obetydlig men
iögonenfallande mellan svaga och starka sådana. Stammens formförhållande blir
således sämre vid de sistnämnda, och jämförelsevis större del av tillväxten
av-sättes i grenar än vid de svagare gallringarne, vilka vidmakthålla
kvistrensningen.
På grund av dessa förhallanden ökas massatillväxten hos det kvarstående
beståndets enskilda stammar visserligen mera genom starkare än genom svagare
gallringar, men ej i samma proportion som grundytan, vartill kommer det ovan
påpekade förhållandet, att mera grenved bildas vid de förstnämnda än vid de
sistnämnda.
Huruvida en större virkesmassa kan under en omloppstid vinnas genom
starkare eller svagare gallringar är en fräga, som ofta varit föremål för
diskussion. Enligt vad som hittills i litteraturen härom framkommit synes man vara
berättigad till den slutsats, att under eljes lika förhållanden virkesproduktionens
storlek är ungefär densamma vare sig man gallrat beståndet något svagare eller
något starkare. De medelmåttiga gallringarne synas i detta hänseende giva det
bästa resultatet. Vid de svagare gallringarne får man en större virkesmassa vid
slutavverkningen men mindre utbyte av gallringarne. Vid de starkare ett
mindre virkesutbyte vid slutavverkningen, men ett större genom gallringarne. I
vissa fall och särskilt när det gäller trädslag, som länge bibehålla förmågan att
reagera för ökat utrymme, t. ex. boken, kan dock den sammanlagda
virkesproduktionen under omloppstiden bliva större vid väl avvägda starkare gallringar
än vid svagare.
I ekonomiskt hänseende ställa sig fördelarne tämligen avgjort pä de starkare
gallringarnes sida. Genom att förlägga beståndstillväxten pa ett efter
markförhållandena avpassat antal välformade och utvecklingsbara träd kan dessas
värdetillväxt i hög grad stegras, under det att man samtidigt genom de återkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
