Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 6. Förhållanden som inverka vid valet av gallringsteknik - 7. Tiden för gallringarnes början och förnyande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
således det uttagna virkesbeloppet ej inom beräknad tid ersättes genom det
kvarstående beståndets tillväxt, försiggår en överavverkning, som, förutom att
den småningom sänker virkeskapitalet, så att markens produktionsförmåga ej
tillbörligen utnyttjas, i de flesta fall medför stark ogräsbindning av marken och
i hög grad försvårade föryngringsvillkor.
7. Tiden för gallringarnes början och förnyande.
Tiden, då den första gallringen bör ske i beståndet, är såsom redan av det
förut sagda torde hava framgått beroende av åtskilliga förhållanden, varibland
beståndets täthet, trädslagets snabbväxthet och spridningsförmåga, ståndortens
beskaffenhet samt möjligheterna för gallringsvirkets tillgodogörande äro de,
som var för sig måste skärskådas.
Har beståndet från början uppkommit tätt och inga röjningar i plantåldern
företagits, måste givetvis en tillväxten hämmande trängsel uppstå förr än om
avståndet mellan plantorna från början varit större. Denna trängsel verkar åter
mera hämmande på tillväxten, om jordmånen är näringsfattig än om den är
mera näringsrik. Vid stor täthet kan å mager jordmån de enskilda stammarnes
höjd- och diametertillväxt bli ytterligt nedsatt. Är jordmånen god, skadar
trängsel mindre, i det att de kraftigare träden då erhålla tillräcklig näring för att
på de svagares bekostnad bana sig väg uppåt och tillkämpa sig nödigt utrymme.
Olägenheten av en alltför stor trängsel gör sig även mindre gällande för
trädslag med stor spridningsförmåga än för trädslag med mindre sådan. Vid stor
täthet, ä dålig jordmån, för snabbväxande trädslag samt för trädslag med rmga
spridningsförmåga måste således gallringarne förr ingripa, än där beståndet är
mindre starkt slutet, å god jordmån eller i fråga om trädslag med stor
spridningsförmåga. Ä exponerade lägen eller när det gäller trädslag med svagt
rotsystem, då man således önskar utbilda ett i möjligaste mån stormhärdigt
bestånd, måste även gallringarne, såsom redan förut påpekats, göras tidigt. I
övrigt bestämmes tiden för den första gallringen i vanliga fall av hänsynen till
utbildande av välformade och kvistrena stammar inom beståndet. För vinnande
av detta mål böra gallringarne, vilka helst böra hava föregåtts av röjningar i
plantbestånden, ej inläggas förr än beståndet börjat rensa sig 3—4 meter
högt upp på stammarne. Vid denna tid har självgallringen inom beståndet
även gjort sig gällande och de särskilda beståndsklasserna ha börjat framträda
så tydligt, att man utan svårighet kan bestämma, vilka träd som i första
rummet böra avlägsnas. Vid vilken ålder hos beståndet detta inträffar är
beroende av trädslag, ståndort m. m., och några bestämda uppgifter kunna således
ej lämnas.
I praktiken får i regel hänsynen till det ekonomiska utbytet av
gallringen fälla utslaget vid bestämmande av tiden för dess första ingripande. Man
dröjer gärna därmed till dess gallringsvirket kan ersätta omkostnaderna för
gallringens utförande. Så naturlig än denna önskan synes vara, torde det dock i
— 258 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
