Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 7. Tiden för gallringarnes början och förnyande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN FÖR GALLRINGARNES BÖRJAN OCH FÖRNYANDE.
många fall vara mera ekonomiskt att utföra gallringen även om debet och
kredit för tillfället ej skulle gå ihop. Den ökade tillväxten å det kvarvarande
beståndet torde nämligen i längden mer än väl ersätta de kontanta utlägg, man
vid arbetets utförande underkastar sig. Vid någorlunda goda
avsättningsförhållanden behöver i övrigt gallringen ej av förenämnda anledning synnerligen länge
uppskjutas utöver den tid, som från beståndsvårdssynpunkt vore den lämpligare.
Särskilt granbestånden kunna redan tidigt lämna ett avsevärt utbyte av mindre
gagnvirke, såsom hägnadsstör, hässjestänger m. m. Bokbestånden kunna likaledes
i tidiga är lämna avsättningsbart gallringsvirke, emedan bokriset i södra Sverige
är högt skattat till bränsle, särskilt till »bakris». I mellersta Sverige få emellertid
barrskogsbestånden vanligen stå ogallrade till dess kolningsvirke därur kan
vinnas, vilket plägar inträffa vid 30—35 års ålder. I stora delar av Norrland kunna
gallringar t. v. knappast vara att tänka på och i alla händelser ej förr än
pappersved eller props kan erhållas av gallringsvirket.
Tiden för gallringens återkommande borde rätteligen bestämmas med hänsyn
till de beståndsbiologiska förhållandena, men även härvidlag spela ekonomiska
och administrativa synpunkter en stor roll.
Ju starkare beståndets höjdtillväxt är, dess oftare böra gallringarne
återkomma, ty desto förr sluter sig beståndet åter efter den gjorda utglesningen.
Gallringsintervallerna böra således vara relativt kortare, 1) för snabbväxande
trädslag än för mera långsamt växande, samt 2) när beståndet befinner sig i
sin livligaste tillväxt än när höjd- och krontillväxt börjat försvagas. Klart är
även, att om svaga gallringar inläggas, böra de återkomma oftare än då starkare
ingrepp göres i beståndets slutenhet. Beträffande ståndortens inflytande på
gallringsintervallernas längd gäller, att då träden å goda ståndorter växa snabbare
än å sämre, kunna gallringarne både oftare återkomma och göras starkare på
de förra än på de senare, men då å andra sidan större hänsyn till markens
skyddande bör tagas å sämre ståndorter än å bättre, kunna även de lägre
mark-boniteterna föranleda ofta upprepade men svaga gallringar.
Den absoluta längden på gallringsintervallerna bestämmes emellertid i
vanliga fall av ekonomiska och administrativa hänsyn. Vid det intensivt skötta
skogsbruket, där även mycket små sortiment kunna tillgodogöras och där en
tillräcklig stam av skogsarbetare finnas, där kunna de ovan antydda biologiska
förhållandena i skogen utgöra rättesnöret för bestämmande av
gallringsintervallerna. Där hålla sig dessa mellan 3—4 år i yngre bestånd och 8—12 är i de
medelålders. Ju mera extensivt skogsbruket bedrives, dess längre måste
gallringsintervallerna tagas. Ett i våra mellansvenska välskötta skogar vanligt
gallringsintervall är 10 år. Ju större skogsvidderna äro, desto längre bliva i regel
också gallringsperioderna, och mångenstädes utsträckas de till 20—30 år. Att
detta menligt inverkar på beståndens utveckling behöver knappast påpekas.
— 259 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
