Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - c. Ljushuggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSHUGGNING.
omvandling av markens strötäcke. Dessutom vinnas värdefulla utbyten av de
vid huggningarne uttagna träden.
Skillnaden mellan hjälpgallring och ljushuggning är således den, att under
det vid hjälpgallring — även vid dess starkare grader — huggningen ej bör
göras starkare än att fullt kronslut inom några få år åter uppstår och
kvistrensningen således alltjämt kan fortgå, så sker däremot vid ljushuggning beståndets
utglesning så starkt, att fullt kronslut alls icke eller åtminstone först efter en
längre tid framåt beräknas uppkomma, varigenom kvistrensningen bringas att
avstanna och kronförhållandet ökas i den mån träden fortsätta att växa i höjden.
Vid hjälpgallring eftersträvas i första hand en god kvistrenhet och form hos
huvudbeståndets stammar. Ljushuggningen avser att skänka dessa stammar de
bästa förutsättningar för att i) öka sin massa- och värdetillväxt till det högsta
möjliga, 2) framkalla en rikare fröproduktion och 3) vänjas vid den fria
ställning de såsom fröträd möjligen i framtiden komma att intaga.
Omsorgen om markens tillstånd blir vid ljushuggningarne lika, ja t. o. m. mera
nödvändig än vid hjälpgallringarne, ty endast om marken befinner sig i fullgott
skick framträda ljushuggningens verkningar på fördelaktigaste sätt.
Ljushuggningsprincipen vilar på den genom direkta undersökningar bestyrkta
erfarenheten, att träd, som förut uppvuxit i ett slutet bestånd, då de genom en
gradvis skeende friställning erhålla ökat utrymme för krona och rotsystem samt
i övrigt äro friska, förmå väsentligen öka sin massatillväxt. Denna
tillväxtökning beror åter på, att genom den fria ställningen kronans assimilationsmassa
ökas under det att samtidigt konkurrensen om näring och fuktighet i jorden
minskas. Trädet erhåller med ett ord större näringstillförsel.
I vilken betydande utsträckning kronans bladrikedom kan ökas, då större
växtutrymme beredes trädet, framgår av Prof. CiESLArV undersökningar. Han
fann t. ex., att kronorna i ett bokbestånd, i vilket grundytan genom
ljushuggning nedbringats till hälften av det förut med starka gallringar behandlade
beståndets, visade en 8 gånger så stor lövmassa som de i en annan icke ljushuggen
del av samma bestånd. Förmågan att öka assimilationsmassan vid friställning är
emellertid icke lika stor hos alla trädslag och påverkas dessutom av ståndortens
beskaffenhet och beståndets föregående behandling. Man kan således säga, att
den mer eller mindre fördelaktiga verkan, man kan vänta av ljushuggning i ett
bestånd, beror av: 1) trädslagets art, 2) ståndortens beskaffenhet och 3)
beståndets föregående behandling.
Ju större trädslagets förmåga är att öka sin assimilationsmassa vid ökat
växtutrymme, dess hastigare och kraftigare verkar ljushuggningen på
massatillväxtens höjande. Lövträden hava denna förmåga i högre grad än barrträden,
och bland de förstnämnda de skuggfördragande i regel mera än de
ljusbehövande, varvid dock bör ihågkommas, att de skuggfördragande trädens
assimilationsförmåga i förhällande till de ljusbehövandes ej står i full proportion till den
större lövmassan, emedan en stor del av de i kronans inre befintliga
»skugg-bladen» endast obetydligt deltaga i assimilationsarbetet. Lärkträdet, som i likhet
1 Cieslar, Die Rolle des Lichtes im Walde.
— 265 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
