Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - c. Ljushuggning - d. Uppkvistning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAMKVISTNING.
tillfälliga tillväxtökningen ofta kan förklaras därigenom, att i marken förut för
träden otillgängliga näringsmaterial rätt hastigt omföras i upptagbar form, på
grund av de nyinträdande beståndsklimatiska förhållandena, men också snart
bliva förbrukade. Då några under längre tid observerade ljushuggningar
knappast torde finnas i vårt land, må såsom exempel på olika ljushuggningsgraders
inflytande på årsproduktionen i tallskog i jämförelse med en stark gallrings
här anföras resultaten från trenne provytor i Eberswalde, offentliggjorda av Prof.
SCHWAPPACH. 1
Genomhugget år I Starkt gallrat II Svagt ljushugget III Starkt ljushugget
Värde i mark Nuvarande värde i mark Värde i mark Nuvarande värde i mark Värde i mark Nuvarande värde i mark
efter 2 % efter 3 % efter 2 % efter 3 % efter 2 % efter 3 %
18S6 .... 68,64 104,33 127,67 675,28 1026,43 1256,02 782,10 I l88,79 1454,70
1892 .... 307,10 414,58 491,36 206,80 279,i8 330,88 154,56 208,66 247,30
1896 .... 312,00 3S6,88 430,56 670,89 831,90 925,83 548,04 679,57 756,30
1902 .... 331,66 364,83 384,73 360,80 396,88 418,53 763,98 840,37 886,22
1907 .... 163,77 163,77 163,77 276,12 276, !2 276,12 466,98 466,98 466,98
Summa 1183,17 1434,39 1598,09 2189,89 28lO,5I 3207,38 2715,06 3384,37 3811,50
Härtill värdet av det nu befintliga beståndet. . 4785,60 4785,60 4785,60 3335,22 3335,22 3335,22 3550,o6 3550,06 3550,O6
Slutsumma 5968,87 6219,99 6383,69 5525," 6145,73 6542,60 6265,12 6934,43 7361,55
Man ser härav, att skillnaden i produktionsvärdet mellan det starkt gallrade
och det svagt ljushuggna beståndet är jämförelsevis ringa, under det att det
starkt ljushuggna är betydligt överlägset. SCHWAPPACH framhåller emellertid
med skärpa, att för vinnande av ett avgjort bättre resultat med ljushuggning
än med starka gallringar måste marken vara av synnerligen god
beskaffenhet och ljushuggningen göras kraftig. Uppdragande av underväxt i
tallbestånd anser han icke löna mödan å svagare mark, emedan den där sällan
förmår förränta kulturkostnaden, varför å dylik mark hellre starkare gallringar än
ljushuggningar böra användas.
d. Uppkvistning.
Allt efter huvudändamålet med uppkvistningen kan särskiljas stamkvistning
och kronkvistning. Den förstnämnda har till egentlig uppgift att avlägsna
Die Kiefer, Neudamm 1908 sid. 155.
— 271 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
