Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 3. Avverkning och skogsföryngring - c. De särskilda skogsbrukssätten - 1. Trakthuggning med kalavverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
menligt påverkas, är det av synnerlig vikt att hyggets förläggning, storlek och
form väl avpassas, så att skador av förenämnda anledningar i möjligaste mån
förebyggas. De allmänna principer för avverkningens förande, vi i ett
föregående kapitel framhållit, böra således i trakthyggesskogen noga beaktas.
Med avseende å förläggningen kunna dessa sammanfattas sålunda:
I för vinden exponerade lägen förläggas hyggena så, att deras längsta sidor
komma att ligga vinkelrätt mot den rådande vindriktningen, och inledes
huggningen i beståndets läsida.
Inom områden, där stormfara ej särskilt föreligger, bör hänsyn tagas till
övriga meteorologiska förhållanden samt markens beskaffenhet och lutning.
I nederbördsfattiga trakter samt å för uttorkning benägna jordmåner och
lägen föres avverkningen från norr mot söder.
I nederbördsrika trakter, i karga klimatområden, å vattenbindande
jordmåner samt i syrliga eller frostlänta lägen kan avverkningen lämpligen föras från
söder till norr.
I starkare lutningar föres avverkningen helst uppifrån nedåt.
Särskilt bör varnas för att göra hyggena för stora, emedan såväl markens
bevarande i ett gott tillstånd som återväxtens trevnad äventyras mera, i samma
mån hyggets storlek ökas. Skall återväxt erhållas från skogskanten, måste även
hänsyn tagas till att tillräckligt med frö kan anflyga över hela hygget. Bäst
vinnes detta, om hyggena göras smala med ena långsidan, helst västra eller södra,
mot fröbar skog. Huru stor den absoluta bredden på ett dylikt hygge bör
vara, beror till övervägande del på den större eller mindre lätthet, varmed det
förefintliga trädslagets frön kunna spridas med vinden, men även den omgivande
skogens beskaffenhet samt markens lutning och mottaglighet för självsådden äro
härvidlag av en viss betydelse När det gäller trädslag med lätt kringflygande
frön, då hygget på flera sidor är omgivet av fröbar skog, då avverkningen föres
från lägre mark mot högre, liksom också dä marken är väl beredd för självsådden,
kan hygget göras relativt bredare än om det gäller trädslag med mindre lätt
spridda frön, om hygget endast på en sida vetter mot fröbar skog, om
avverkningen föres från högre belägna områden mot lägre, eller om hygget är illa
berett för självsådden.
Det avstånd, som våra vingade barrträdsfrön kunna föras av vinden, är betydande
och är så mycket större, ju högre moderträden äro, men givetvis måste den frömängd,
som når marken, ökas ju närmare man kommer skogsranden. Det är nämligen de
starka vindarne, som föra fröet längst bort, och då dessa vindar uppträda vida mera
sällsynt än de svagare, är det de sistnämnda som komma att sprida huvudmassan av
det småningom utklängda fröet, som således måste hamna närmare moderbeståndet.
Detsamma gäller flera av våra lövträds frön, t. ex. alarne, lönnarne, asken och
aven-boken. Med avseende å vissa lätta lövträdsfrön, t. ex. björkfrö, torde emellertid denna
regel ej alltid hålla streck. En stark storm, som inträffar då detta frö just är moget,
kan på en gång föra med sig nästan hela fröskörden och sprida huvudmassan därav
tämligen långt från moderbeståndet. Frön, som utfalla under vinterns lopp, kunna
spridas långa vägar genom att av vinden förflyttas på is och skarsnö. I den rationella
skogsskötseln bör man dock icke räkna alltför mycket på slumpen, utan vid
användande av kantföryngring hellre göra hyggena så smala, att en fullt tillräcklig frö-
— 292 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
