- Project Runeberg -  Skogsskötsel : handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog /
293

(1914) [MARC] Author: Anders Wahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 3. Avverkning och skogsföryngring - c. De särskilda skogsbrukssätten - 1. Trakthuggning med kalavverkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TRAKTHUGGNING MED KALAVVERKNING.

mängd med säkerhet där kan utfalla, än att göra dem så breda, att endast en
gynnsam tillfällighet kan förse dem med för en nöjaktig återväxt erforderligt frö.

I Tyskland, där trakthuggningen funnit en ganska vidsträckt användning
inom barrskogarne, anses hyggets bredd å jämn mark ej böra tagas större än
den angränsande skogskantens dubbla höjd. Detta skulle i våra bättre
barrträdsbestånd motsvara ungefär 40—45 meter, vilket avstånd endast å för självsådd
synnerligen mottagliga marker torde böra väsentligt överskridas. Skall
återväxt å hygget anskaffas medels kultur, kan detsamma, åtminstone i någorlunda
skyddade lägen, utan avsevärda olägenheter tagas åtskilligt bredare. Dock bör
alltid undvikas, att förlägga många årshyggen i följd efter varandra, så att stora
sammanhängande hyggesvidder uppstå. På grund härav böra årshyggena
fördelas på skilda trakter.

En hyggesform, som i utlandet ofta användes för befordrande av kantföryngring,
är det s. k. kulisshygget.

Vid denna föryngringsmetod kvarlämnas vid avverkningen bälten av moderbeståndet,
så att varje hygge på sina tvenne långsidor begränsas av fröbar skog. Utsikterna för
självföryngringen äro här större än vid den hos oss vanliga kalhyggesmetoden, emedan
den avverkade ytan mottager frö från tvenne håll, varjämte de uppkommande plantorna
kunna erhålla bättre skydd mot extrema klimatiska inflytelser. Emellertid åtföljes denna
metod av åtskilliga olägenheter, som förringa dess användbarhet. De kvarlämnade
skogsbältena skadas lätt av stormar, barkbrand m. m., varjämte marken inom desamma
lätt förvildas på grund av det från sidorna rikt inträngande ljuset, som gynnar
uppkomsten av en yppig markvegetation. I många fall blir det synnerligen svårt att efter
bältenas avverkning där erhålla återväxt, och man blir ofta hänvisad till att uppdraga
sådan genom kultur, vilket dock kan hava det goda med sig, att man blir i tillfälle
till att införa andra lämpliga trädslag i föryngringarne.

A kalhyggena äro risröjning och markberedning ofta nödvändiga, i synnerhet
om självsådd från kringstående skog eftersträvas. Ju omsorgsfullare dessa
åtgärder vidtagas, desto större äro utsikterna till sådan självföryngring. I
huvudsak sker röjningen enligt samma principer som vi under kapitlet om rutsådd
framhållit (sid. 105 o. f.). Är riset efter de avverkade träden så ymnigt eller
markvegetationen så riklig, att löpbränning anses böra tillgripas, måste noga
övervakas att icke elden eller den heta röken slår upp mot kring hygget
växande skog, så att kantträden därigenom bliva lidande. Hyggeskanterna böra
därför till omkring 5 meters bredd rensas från brännbara ämnen innan
påtänd-ningen sker. Är hygget stort, gör man klokt uti att indela detsamma i mindre
avdelningar, som var för sig brännas. Är marken benägen för försumpning, bör
avdikning ej försummas, ty i många fall gynnas försumpningen genom
kalavverkning och markbränning. Därest stubbrytning kan ske utan alltför stora
kostnader, är sådan av fördel, emedan dels marken därigenom fläckvis kraftigt
uppluckras, dels många i stubbar och rötter förefintliga rötsvampar och
skadeinsekter förstöras. Närmast invid skogskanten bör den dock undvikas, emedan
kantträdens rötter därvid kunna skadas. Om stubbrytning ej ägt rum, är det
av stort värde att luckra markytan med något lämpligt redskap t. ex. en risharv,
klösharv, fjäderharv eller finsk svedj eplog. Alla dylika arbeten böra vara
fullbordade vid tiden för fröets utfallande.

— 293 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waskog/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free