Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - B. Skottskogsskötsel - 1. Lågskogsskötsel - b. Lågskogsskötsel för vinnande av korgvidjor, tunnband m. fl. mindre sortiment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
Med hänsyn till härdighet mot allehanda väderleksväxlingar står rödviran främst.
Bandpilen och kaspiska videt äro tämligen känsliga för ett rått och fuktigt klimat.
Mandelpilen är i detta hänseende mindre ömtålig, men lider ofta av senfroster. Bättre
motståndskraftiga mot sådana äro kaspiska videt, därefter purpurea-viminalis, vitpilen
och allra bäst rödviran.
För bedömande av flätmaterialets beskaffenhet gäller det att först klargöra, till
vilka ändamål man företrädesvis ernår använda de skördade vidjorna. Materialet kan
med hänsyn härtill uppdelas i sådant, som är avsett till: i) obarkade tunnband och
grövre bärkorgar, 2) barkade vidjor till korgstolar, koffertar o. d. samt 3) finare
flät-arbeten, som ofta fordra vidjornas klyvning. Till obarkade tunnband och grövre
korgarbeten fordras starka och långa vidjor, som lätt låta klyva sig. Särskilt lämpliga
härtill äro bandpilen och mandelpilen samt caprea-viminalis.. Till avbarkade
korgarbeten lämpa sig framför allt sådana pilarter, som samtidigt lämna både långa och
grova samt korta och fina vidjor, vilka dessutom äro hårda och vita. Till sådana
ändamål äro mandelpilen och purpurea-viminalis båda utmärkta. De lämpa sig även
synnerligen väl till de finaste flätverken, emedan de lätt låta klyva sig, äro
bländ-vita och lagom hårda. Rödviran, som har fina skott, är härtill för hård och väl skör.
Avkastningsförmågan eller storleken av det utbyte, som vinnes av de olika
pilarterna, är givetvis en synnerligen viktig faktor att räkna med vid en pilodling. De
färdiga vidjorna säljas efter vikt, och om än de finare sorterna betinga relativt högre
pris, torde det dock, åtminstone för våra förhållanden, vara klokare att lägga an på
producerande av större mängder grövre vidjor, då vi i alla händelser knappast förmå
uppdraga särdeles fina kvaliteter. De skilda pilarternas produktionsförmåga är i hög
grad beroende av växtplatsen. Om i och för sig särdeles givande arter uppdragas
på olämplig jordmån, kunna de lämna ringare utbyte än en annan art, som i och för
sig är mindre givande men växer å en för densamma lämplig jordmån.
Enligt i Tyskland gjorda jämförande försök å 6 olika jordmåner1 har det visat
sig, att bandpilen (S. viminalis’) i genomsnitt är den mest givande, därefter kommer
mandelpilen (S. triandra), så S. purpurea-viminalis och sist rödviran (S.
purpurea) och kaspiska videt (S. pruinosa-acutifolià).
I medeltal pr år och hektar å 6 olika jordmåner hava ovannämnda arter lämnat
följande antal centner (à 50 kilo).
S. viminalis......333 ctner (= 16,650 kilo) rå, obarkad vara
» triandra......287 » (= 14,350 » ) » » »
» purp.-viminalis . . . 269 » (= 13,450 » ) » » »
» purpurea.....245 » (= 12,250 » ) » » »
» pruinosa-acutifolia . . 187 » (= 9,350 » ) » »
Enligt Sv. Mosskulturföreningens förut åberopade försök hava å mossjord de
använda pilarterna givit följande utbyte:
o . o • .,• 3:e skörd men
i-ariga vidior 2-ariga vidior J o . •■,.
& J » j i-ariga vidjor
Salix Helix . •.....8,892 kilo 27,343 kilo 16,000 kilo
> viminalis.....4,555 > 17^915 * 10,624 >
» purpurea......7,395 > 25>946 » 18,182 »
> dasyclados.....3*103 > 12.660 • 9,580 >
Om utbytet av S. Helix sättes till 100 har sammanlagda utbytet av 3 skördeår
för de olika arterna ställt sig sålunda:
1 J. A. Krahe. »Korbweidenkultur» s. 116.
— 340 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
