Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - V. Skyddsskogsskötsel - a. Fjällskogarnes skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjällskogarnes skötsel.
ordning" längre ned belägna skogar för samma menliga inflytelser, och om de
än på grund av något gynnsammare ståndortsförhållanden tillsvidare kunna stå
emot anfallet, så spåras snart dettas verkningar genom en tillbakasättning av
tillväxt, växtform och reproduktionsförmåga. De antaga förr eller senare den
ursprungliga fjällskogens ringvärdiga tvp. Med den ofantliga utsträckning, som
fjällgränserna hava i vårt land, är det givet att dessa förhållanden måste väcka
allvarlig eftertanke och påkalla kraftiga åtgärder till förekommande av det onda.
1903 års lag om skyddande av skogar, som erfordras till värn mot fjällgränsens
nedgående, är framsprungen av den oro ovan berörda missförhållanden framkallat.
Genom försiktig avverkning och gynnande av alla möjligheter till skogens
själv-föryngring torde icke allenast kalfjällets utbredning kunna i avsevärd grad hejdas
utan även de närmast nedanför den egentliga skogsgränsen befintliga
barrskogarne skänkas sådant skydd, att de fortfarande kunna bibehålla tillräcklig
livsenergi för att lämna ett värdefullt virkesutbyte. Det är en på sådana
grundsatser vilande skötsel av fjällskogarne, som lagen avser att åstadkomma, och
som här kommer att i korthet avhandlas.
Inverkningar, jämförliga med dem som i fjälltrakterna framkallas av de
kalla Ijällvindarne, om än kanske ej fullt så ödesdigra och vittomfattande,
åstadkommas vid våra havskuster av flygsanden och de skarpa havsvindarne.
Flygsandsfälten hava uppstått genom landets småningom skeende höjning
över havets nivå eller kanske på sina ställen havets tillbakavikande. Där
havsbottnen utgjorts av fin sand, har stranden efter höjningen bildats av samma
material. Sedan den torkat, är sanden ytterst lättrörlig och föres av vindarne
länga sträckor, bildande stora s. k. dyner, vilka än torna upp sig i skarpkantade åsar
likt vågkammarne pä ett upprört hav än antaga de mest oregelbundna och
besynnerliga former. Då havet allt fortfarande kastar upp nya massor sand, ökas
flygsandens mängd alltjämt, och genom sin rörlighet hotar den att övertäcka och
förkväva närliggande odlingar. Enda medlet att varaktigt binda flygsanden
är att å densamma uppdraga skog, vilken sedan får skötas med särskild hänsyn
till att sanden ej åter får överhand och pä nytt kommer i rörelse.
Beträffande havsvindarne har skyddsskogen till uppgift att bryta deras
största våldsamhet och bilda läbälten, i vars skydd odling utan våda kan
bedrivas. Då våra mest vindexponerade trakter i stor utsträckning äro skoglösa,
får uppdragande av skog därstädes även, och i många fall till övervägande grad,
den uppgiften att tillförsäkra befolkningen nödigt husbehovsvirke.
a. Fjällskogarnes skötsel.
Inom fjällskogarne kunna särskiljas olika beståndstyper, nämligen dels de
med vidén inblandade björkskogsbälten, som förekomma närmast kalfjället, dels
de barrskogsbestånd, som avlösa dessa något längre ned på fjällsidorna.
Inom björkskogsregionen (se fig. 12) försiggår för närvarande ingen annan
avverkning än den, som för vinnande av bränsle bedrives av lappar, nybyggare
eller fäbodägare. Icke desto mindre ser man ej sällan björkskogen synnerligen
— 361 ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
