Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - V. Skyddsskogsskötsel - a. Fjällskogarnes skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmän del.
illa åtgången på grund av det ovärdiga sätt, varpä huggningen sker. Ofta
avkapas träden först vid I/2— i meters höjd frän marken, och de sålunda
kvarstående stubbarne torka inom kort, varigenom utslående av stubb- eller rotskott
förhindras. Sker sådan rovhuggning inom de mera exponerade lägena, försvinner
björkskogen så småningom och därmed även ett värdefullt skydd för närmast
nedanför belägna skogsbestånd. I hög grad önskvärt vore därför, om ett mera
rationellt behandlingssätt av
dessa skogsbestånd kunde
åvägabringas, närmast
bestående däri att i första hand
gamla, oväxtliga träd
bort-högges och i övrigt
avverkningen fördes gruppvis med
kvarlämnande av helt läga
stubbar, så att de utslående
skotten kunde i skyddet av
kringstående skog normalt
utveckla sig.
Barrskogsbestånden i
fjällgränserna äro av rätt
olika typer. Än finner man
granen än tallen än
blandning av bådadera och med
björken bilda
gränsbestan-den. Granen företer i
allmänhet i dessa höjdlägen
en sämre växttyp än tallen.
(Se fig. 126.) Granarne bli
kortvuxna och kvistiga ända
ned till marken, där
grenarne stundom slå rot och
skjuta upp såsom
självständiga träd. I lä bakom
kullar eller i dalgångar och
sänkor vid fjällbäckarne kan
granen dock nå en rätt
vacker stamform även högt
upp mot dess utbredningsgräns. Tallen blir visserligen kortvuxen och vid äldre
ar vresig, men utbildar dock ofta en i tekniskt hänseende ganska värdefull stam
ända upp mot fjällgränsen (se fig. 127). Häruti har just legat en frestelse för
den enskilde skogsägaren att utan tanke på de menliga följderna bedriva en vitt
omfattande avverkning i fjällskogen. Granbestånden, mer eller mindre
inblandade med björk, förekomma mest å de av fjällvattnet genomsilade sluttningarne,
under det att tallen, ofta med inblandning av björk eller gran, intager de jämna
platåerna eller torrare sluttningarne. Gemensamt för alla dessa skogstyper är.
— 362 —.
G. Andersson foto.
126. Fjällskog av gran å försumpad mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
