Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - V. Skyddsskogsskötsel - c. Kustskogsmarkernas skötsel - d. Skogseldarne och åtgärderna till deras bekämpande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skogseldarne och åtgärderna för deras bekämpande.
Skärgårdarnes klippområden.
Förutom de i det föregående omnämnda hällmarkerna och ljunghedarne finnas
inom våra kusttrakter, särskilt i skärgårdarne, stora sträckor, där marken på grund av
den nästan överallt i dagen liggande berggrunden är ytterst steril och nära
impediment-artad. Endast i skrevor och försänkningar i urberget har det ursprungliga
moränmaterialet undgått att bortsköljas av vattnet eller har i tidernas lopp genom vittring och
markflorans förmultning samlats så mycket lösjord, att träd här och var kunnat få fäste
och nödtorftiga utvecklingsbetingelser. I vikar och dälder, där dels de lösa jordlagren
nått något större djup, ofta på grund av genom havet uppkastad sand och siam, dels
större vindskydd rått, hava mera växtliga skogsbestånd kunnat uppkomma och finna
trevnad.
Att på de yttersta vindpiskade och av saltskummet ofta överstänkta klippområdena
draga upp någon egentlig skog låter sig knappt göra och torde även vara ett föga
ekonomiskt företag. Något kan dock vinnas genom att i småskrevor och fördjupningar
verkställa sådd av bergtall eller gråal. Om än endast här och var en planta skulle
uppkomma och kunna utveckla sig, så beredes dock småningom skyddade fläckar, där
andra växter kunna infinna sig och humuslagren sålunda ökas. Möjligheten att andra
barrträdsfrön skola anflyga och plantor slå upp blir härigenom större. Fåglar, som
övernatta i bergtallbuskarna, kunna även härvidlag spela en roll såsom fröspridare.
Naturligtvis böra tilläventyrs förekommande gamla tallar, om än så vresiga, få kvarstå
såsom fröträd.
A bergens läsidor äro förutsättningarna för frambringande av någon skogsvegetation
större. Förekomma enbuskar, lämna dessa gott skydd åt skogsplantor, vare sig dessa
uppkomma efter utsått frö eller här och var utplanteras. Detsamma är även
förhållandet med varje krattliknande buskvegetation. Utnyttjas alla sådana fläckar till sådd
av skogsfrö, kan till sist ett om än glest och torftigt skogsbestånd uppkomma, som
sedermera småningom utfylles genom självsådd.
Förekommer i dessa yttersta bergområden redan ett naturbestånd, om än så dåligt,
bör det aktsamt bibehållas, och endast överåriga torkande träd uttagas. Kan det
ibätt-ras genom kultur av något förnöjsamt stormhärdigt trädslag, så är det så mycket bättre.
Skyddsområden kunna således skapas och utsikterna för en bättre skogsväxt ökas i
innanför dem belägna trakter.
De i dälder och djupare inbuktningar bland bergen förekommande djupare
jordmån erna erbjuda inga särskilda svårigheter med hänsyn till skogsskötseln, utan gäller
det endast att genom beståndsvård befrämja utvecklingen av de trädslag, som i varje
föreliggande fall visa sig hava de bästa utsikterna att gå till.
d. Skogseldarne och åtgärderna för deras bekämpande.
Bland de faktorer, som inverkat pä våra skogars utbredning, fördelning och
beskaffenhet, har elden utan tvivel varit en av de mest betydelsefulla, vare sig
den av människan direkt använts i odlingens tjänst eller lössläppt rasat fram
över skog och mark. Man torde utan överdrift kunna påstå, att få äro de
områden av vårt lands fastmark, som ej någon gång berörts av det fruktansvärda
elementet, ja ofta anträffar man i Norrlands skogar gamla tallar, som vid av
verkningen visa sig hava varit utsatta för upprepade eldskador under sin levnad
I äldsta tider, då befolkningen inom stora delar av vårt land var ytterst gles och
skogarne voro långt mera vidsträckta och sammanhängande än i våra dagar, voro
25—132399. Wahlgren, Skogsskötsel.
— 385 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
