Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - V. Skyddsskogsskötsel - d. Skogseldarne och åtgärderna till deras bekämpande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skogseldarne och åtgärderna för deras bekämpande.
Systemet tillämpas sålunda: Då brandvakten i tornet A varsnar röken av en
antaglig skogseld, inriktar han en därtill avsedd linjal från brandvisarens centrum mot
rökens utgångspunkt och avläser gradtalet. Detta jämte uppskattade avståndet
intele-foneras till brandchefen, som i sin ordning telefonerar till det torn, varifrån elden
sannolikt även synes och en lämplig gradavläsning kan erhållas. Med tillhjälp av två
graduppgifter kan han å kartan ganska nära bestämma var brandstället befinner sig och
sänder ofördröjligen meddelande till närmast bebyggda ort med order om att
släckningsmanskap skall utgå.
Givet är att vakterna i tornen
böra noga kontrolleras, vilket
lämpligast och enklast kan ske genom
kontrollur.
Enligt uppgift av O.Hj.Humble
i åberopade uppsats skulle
kostnaden för anläggning av ett
brandtorn med 3 mils telefonledning gå
till omkr. 2,00c kr. och med 5
mils telefonledning till omkr. 2,500
kr. För hela Jämtlands län med
ess skogsareal av 2,873,513 hektar
beräknar han brandavgiften pr år
till endast 35 öre pr 100 hektar,
vilket måste anses såsom ett ringa
belopp för den säkerhet mot större
eldskada, som ett dylikt system
medför.
Där ett dylikt system av
brandtorn ej kan anordnas, är det i alla
fall av vikt att inom den egna
skogen uppföra ett eller annat
utsiktstorn, varifrån skogen i största
möjliga omfattning kan överblickas.
Skogsbevakningen bör i övrigt
tillhållas att under de mest eldfarliga
tiderna genom dagliga patrulleringar
söka upptäcka varje ansats till eld.
Ofta kan det nämligen hända, att
en eld kan pyra i markvegetationen
rätt länge innan den får fart, och
om den i tid upptäckes, kan faran
lätt nog avvändas.
Beträffande de direkta åtgärderna för dämpande av en uppkommen skogseld,
sä äro de helt och hållet beroende på terrängens och ståndskogens beskaffenhet,
eldens omfattning och tillgången på släckningsmanskap. En löpeld i vanlig
skogsmark, där markbetäckningen utgöres av lavar och mossor, uppblandade
med bärris, kan hållas tillbaka genom att piska yttersta eldbandet med lövruskor.
Värre är det om marken är klädd med ljung eller torrt gräs. I sådant fall blir
det merendels nödvändigt att ett stycke framför eldbandet söka hinna avflänga
markbetäckningen med hackor eller spadar, så att en från brännbara ämnen fri
gata uppstår. Medan detta arbete pågår, bör en del av släckningsmanskapet
söka att hindra eldens utbredning pä sidorna genom piskning med lövruskor
- 393 —
142. Brandtorn nära Ransjö by i Härjedalen. Kostnad
1,000 kr.
Efter o. Hj. Humble.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
