Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tall.
Att tallen gent emot klimatiska inflytelser, äger en stor anpassningsförmåga
framgår av dess stora utbredning i såväl horisontal som vertikal riktning.
Gränserna för hennes framträngande norrut eller i höjdlägena förestavas mindre av
de låga köldgraderna än av expositionen för de kalla och torra vindarne. I
skyddade lägen förmår tallen fördraga en vinterköld av ända till — 400 C. och en
årlig medeltemperatur av endast — 1 0 C. samt åtnöjer sig med en
vegetationstid av blott 3 månaders längd, men givetvis växer den under sådana förhållanden
betydligt långsammare än under mera gynnsamma
villkor, och dess reproduktionsförmåga blir särdeles ringa,
i det att fröåren inträffa med länga tidsmellanrum, och
när de inträffa saknar fröet ofta grobarhet. A andra
sidan kan tallen växa i klimat, där den får en vintervila
av blott 3—4 månader och där värmen under
vegetationstiden stiger till 35 0 C. I stort sett tilltalas tallen
mera av ett kontinentalt än ett maritimt klimat.
Att väderleksförhållandena under vegetationstiden äro
av stor betydelse för tallens utveckling har beträffande vårt
land konstaterats genom H. Hesselman^1 undersökningar
av tallens höjdtillväxt och skottbildning under de för sina
extrema klimatförhållanden utmärkta åren 1901 och 1902.
Härav har med hänsyn till höjdtillväxten framgått, att en
torr sommar framkallar kraftiga årsskott påföljande år, och
att ä andra sidan en kall och våt sommar för med sig en
försvagad skottbildning nästkommande vegetationstid. Detta
förhållande synes emellertid enl. Cieslar’s undersökningar
av motsvarande företeelser i Tyskland2 endast gälla
områden, där tallen växer nära sin utbredningsgräns norrut,
och förklaras bero därpå, att en varm sommar i dessa
trakter närmar sig trädets optimumtemperatur och således
framkallar en gynnsam verkan på växtligheten. I trakter, där
tallen redan befinner sig i sitt optimumområde, medför en
ökad årlig medeltemperatur ett närmande till
maximumtemperaturen, som har en tillbakahållande inverkan på
skott-bildningen. Med avseende å diametertillväxten har av
Hesselman^ undersökningar framgått, att årsringens utbildning
liksom också barrens längd mest påverkas av väderleken
under den tid dessa nybildningar pågå, och att hos oss,
särskilt i norra delarne av landet, en torr sommar ökar
årsringens bredd och barrens längd, under det att en kall och
våt sommar nedsätter årsringens bredd och barrens längd.
Även i detta hänseende äro förhållandena i tallens sydligare utbredningsområde
annorlunda, i det att under torra år icke allenast årsringens bredd utan även den bildade
vedens kvalitet nedsättes, och det så, att lagret av höstvedceller blir mindre och
cellväggarna bli tunnare. De plötsliga växlingar i årsringarnes bredd, som ofta iakttagas
på stamavskärningar, finna härigenom delvis sin förklaring.3
1 Skogsvårdsföreningens tidskr. 1904.
2 Centralbl. f. d. ges. Forstw. 1907.
3 Se vidare K. Böhmerle: >Die Dürreperiode 1904 und unsere Versuchsbestände.» Centralbl
f. d. Ges. Forstwesen 1907 sid. 192.
Neg. i Skogsinst:s ägo.
144. Tall av mellansvensk
typ. 95 år. Malingsbo.
399 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
