Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tall.
eller grund jordmån, där rötterna ej kunna få tillräckligt fäste. Någon gång
ser man långa, gängliga tallstammar avbräckas av stormarne, men vanligen är
stammen då på ett eller annat sätt skadad å det ställe, där brottet skett.
Snötryck och isbrott göra sig ej sällan bemärkta i de täta tallungskogarne.
Snön hopar sig lätt mellan de långa barren på de uppåtriktade grenarne, i
synnerhet när den faller vid lugnt blidväder, och om frost därpå inträffar, fryser
den fast, så att nya snömängder kunna samlas på grenarne, till dess stammarne
ej längre förmå uthärda bördan utan avbräckas eller böjas till jorden. Ju tätare
bestånden äro, dess större är faran för snötryck, emedan dels stammarne äro
gängliga dels krontaket så slutet, att snön kan lägga sig såsom ett tjockt täcke
över hela beståndet. Även mera glest stående äldre tallar kunna understundom
drabbas av snötryck, vilket t. ex. var fallet i stora delar av Norrland och Dalarne
vintern 1910—1911.1 (Fig. 147.) En annan form av snötryck uppträder inom
T. Jonson foto.
146. Vindpiskade tallar på ljunghed. Fjärås s:n, Halland.
plantbestånd av tall, i det att plantorna vid starka snöfall alldeles övertäckas, och
dä snön sjunker tillsamman och skare bildas, pressas de nedåt, så att tvära
krökningar uppstå på de späda stammarne. Okas snötäcket gång efter annan under
vinterns lopp, förmå plantorna ej räta ut sig utan bibehälla framdeles de
uppkomna krökningarne ä stammen, såvida icke de rent av dödas. Denna olägenhet
gör sig särskilt bemärkt i norra delarne av landet, men kan ofta iakttagas även
söderut, ehuru plantorna där oftast repa sig efter detta våld.
För torka är tallen på grund av sitt merendels djupgående rotsystem även
såsom planta jämförelsevis okänslig. Vid långvarig torka, särskilt å i och för
sig torra lägen, ser man dock ofta nog de späda plantorna dö ut. Under
liknande förhållanden kunna även enstaka mera försigkomna ungtallar gå under av
brist på fuktighet, men detta inträffar företrädesvis ä mycket grund jordmån,
där tallen nödgats utbilda ett ytligt och flackt rotsystem. En särskild form av
uttorkning visar sig någon gäng såväl i plantskolor och såddrutor som i unga
1 Hesselman, Om snöbrotten i norra Sverige vintern 1910—1911, Skogsvårdsf:s tidskr. 1912
sid. 145 allm. uppl.
26—132399. Wahlgren. Skogsskötsel.
— 401 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
