- Project Runeberg -  Skogsskötsel : handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog /
402

(1914) [MARC] Author: Anders Wahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

speciell del-

bestånd, vilka växa i lägen där
tjälen av en eller annan anledning
sitter i jorden långt fram på våren.
Det vatten plantorna avdunsta kan
nämligen ej ersättas på grund av
att vattnet i jorden är fruset, varav
blir en följd att barren torka och
bli röda. Detta onda gör sig mest
bemärkt, då efter en sträng men
snöfattig vinter vackra
solskensdagar inträffa tidigt pä vären,
varvid en stark vattenavdunstning
frän barren framkallas. I
plantskolorna får denna företeelse
vanligen namnet »Schütte», varmed
dock ej bör förblandas den
sjukdom, som framkallas av
schtitte-svampen (Lophodermium pinastri).
Av s. k. solbrand påverkas tallen
nästan aldrig.

Pä ljus har tallen ganska stora
krav och måste räknas till de
avgjort ljusälskande trädslagen.
Framförallt äro de unga plantorna
ömtåliga för starkare beskuggning.
Utsättas de för sadan någon längre
tid, bliva de gängliga och
barrfattiga samt duka förr eller senare
under. Komma dylika, starkt
överskärmade plantor i åtnjutande av
ökad ljustillförsel, kunna de
visserligen repa sig, men detta går
vanligen långsammare än för de flesta
andra trädslags plantor. I detta
hänseende visar dock den nordiska
tallformen ofta en större seghet
än den sydsvenska. Även för
sidotryck äro tallplantorna känsliga
och bli därvid snart gängliga samt
angripas lätt av insekter och
svampsjukdomar. I mera framskriden
älder tål tallen starkare sidotryck,
ehuru självgallringen alltid blir stark. Vid äldre år ställa sig tallbestånden
därför allt glesare, framförallt å karga ståndorter eller i närheten av trädslagets
vegetationsgräns. Tallens ljusbehov är nämligen, liksom de flesta andra träd-

— 402 —

Ur Skogsförsöksanstrs saml. H. Hesselman foto.

147. Snöbrott i gammal tallskog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waskog/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free