Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tall.
A de olika jordmånerna uppträder tallen i Värmland å granitmarkerna till minst
75 »/o, å gnejsen till 40—60 »/0 av skogsbeståndet. Sandhedarne och urgraniten äro
mest präglade av tallskogar, under det att å hyperiten, som är granens rätta mark,
tallen endast förekommer insprängd.
Beträffande tallens direkta behov av mineralämnen hava tyska undersökningar
givit vid handen, att ett 100-årigt tallbestånd i medeltal pr år och hektar skulle
förbruka: 7,44 kilo kali, 2,25 kg. natron, 28,9I kg. kalk, 6,so kg. magnesia, 4,18 kg.
järnoxid och manganoxidul, 4,75 kg. fosforsyra, i,9S kg. svavelsyra och 7,08 kg. kiselsyra,
vilket visar att tallen har betydligt mindre fordringar på mineralämnen än granen och
detta särskilt beträffande kalk, fosforsyra och kiselsyra. (Se sid 6.) Sistnämnda ämne
skulle t. o. m. enl. V. Tiberg1, om det förekommer alltför rikligt i löslig form, kunna
verka såsom gift för tallen.
Med hänsyn till markens fysikaliska tillstånd synes tallen mest sätta värde
på en lagom porositet hos jorden, så att även i dennas djupare lager tillräcklig
luftväxling kan försiggå. Endast under denna förutsättning når rotsystemet sin
normala, djupgående utbildning. På jordens vattenbindande förmåga ställer
tallen inga stora anspråk. Ett högt stående stagnerande grundvatten verkar i
hög-grad ogynnsamt och tvingar trädet till att utbilda en abnorm flackrot.
Tallens markskyddande förmåga är tämligen svag, särskilt vid mera
framskriden ålder, då kronan är jämförelsevis tunnbarrig och träden på grund av
ökat krav på utrymme ställa sig allt glesare. Ströavfallet är ganska fattigt pà
värdefullare näringssalter. En av Tiberg 2 meddelad analys av tallbarr i
fällningsstadiet utvisar följande viktsprocenter av barren i lufttorrt tillstand (12,61
vatten): kalk o„,o % kali o,I34 %, magnesia 0,050 % fosforsyra o,io4 %, kväve 0,4Ö9.
Enligt Ebermayer skulle 1 kilo till 1000 uppvärmt tallbarrströ innehålla i
medeltal av 11 analyser: kalk 5,95 gr., kali i,52 gr., magnesia i,SI gr., fosforsyra
i,16 gr., vilket är betydligt mindre än granbarrströet. Då barren efter
avfallandet kvarsitta å dvärggrenarne samt vid torkningen bliva vridna och buktade,
blir strötäcket alltför poröst för att kunna väl bibehålla fuktigheten i markytan,
varjämte det förmultnar relativt hastigt. Något rikare humusmaterial anhopas
således icke i tallskogen. I och för sig själv har tallströet ej heller benägenhet
att bilda torrtorv. Dä sådan icke desto mindre ofta förekommer i våra
tallskogar, beror detta i regel av den markvegetation, som i de flesta fall förr eller
senare inställer sig i våra merendels glesa tallskogar och som utgöres av växter
med utpräglade anlag för råhumusbildning.
I denna markvegetation kan man särskilja flera olika typer.3 A de norrländska
tallmoarne liksom också å södra och mellersta Sveriges sterila sandmarker utgöres
markvegetationens bottenskikt till övervägande del av lavar, mer eller mindre
inblandade med mossor. Här och var förekomma fläckar med de vanliga skogsrisen, ljung,
lingon, blåbär samt möjligen enbuskar. Stundom förträngas de övriga risen alldeles
av ljung och bottenskiktet blir mera uppblandat med vitmossa. I många fall
framkallas genom denna markvegetation en råhumusbildning, som ingalunda är gynnsam
för återväxtens uppkomst och trevnad. Man finner också såsom en följd härav i
1 Sammanställning av några analyser av värmländsk skogsjord.
2 Skogsproduktion på kemisk grundval, Värmländska Bergsmannaföreningens Annaler 1907.
3 Se bl. a. G. Andersson och H. Hesselman, Vegetation och flora i Hamra kronopark, Medd.
från Statens skogsförsöksanst. h. 4, 1907.
— 405 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
