Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
speciell del-
terna försvåras och marken således blir vad man kallar »fysiologiskt torr».
Emellertid når tallen å dylika växtplatser i regel icke någon vacker växt utan blir
risig och knotig, men det händer dock att man å smärre förhöjningar i mvrarne
eller å högmossarne kan få se ganska väl utvecklade tallar (fig. 148).
Knappast något annat av våra trädslag är så förnöjsamt med avseende pä
jordmånens näringshalt som tallen. Den kan draga sig fram på den magra
mosanden såväl som på torvjorden,
på urgranitens näringsfattiga
förvittringsprodukter såväl som på den styva
leran. Men bäst trives den på det
friska, något lerblandade morängruset
samt på de bättre fluvioglaciala
sand-avlagringarna, helst om de vila på en
något lerhaltig morän eller själva
innehålla tillräckliga mängder av
någorlunda lätt vittrande, för
växtnäringen värdefulla mineral. Många av
de norrländska älvsandsavlagringarna
utgöra exempelvis goda växtplatser
för tallen. A det mera näringsfattiga
rullstensgruset får tallen i regel en
god växtform men växer långsamt.
A starkt lerblandade eller myllrika
jordmåner växer tallen återigen snabbt,
men utbildar grova grenar, varigenom
virket blir kvistigt och mindre
värdefullt.
Neg. i Skogsinst:s ägo.
149. 35-årigt tallbest. å rullstensås. Stamantal
1,935, grundyta 24,88 m2., höjd 10,6 m., medeldiam.
12,3 cm., kubikmassa 153,28 m3. Malingsbo.
Med hänsyn till tallens
gagnvirkesproduktion å olika jordmåner hava
intressanta undersökningar framlagts av Dr
Lovén. Enligt dessa, som röra
förhållandena i Värmland, kunna rena
tallbestånd under en omloppstid av
105 år producera följande medeltillväxter
pr år och hektar å de olika
jordmå-nerna:
Urgranit.........«........1,50 kbm.
Granit.................2,58 »
Sandhed................2,65 »
Gnejs.....•............2,70 »
Hyperit.................3,73 >
Den sistnämnda jordartens överlägsenhet torde bero därpå, att den innehåller
större mängder kalk och fosforsyra än de övriga. Tallarne få emellertid å denna
mark benägenhet för spärrväxt.
— 404 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
