Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enligt A. Maass’
Svenska
erfarenhetstabell grundad
på provytor (se fig.
18 A).
Enligt A.
Schwap-PACH!s Normal-Er-tragstafeln für die
Kiefer in Preussen
(1908).
[-Växtlighetsgrad-]
{+Växt-
lighets-
grad+}
tall.
A 1 d e r år
30 40 50 60 70 80 90 100 110 120
i.....11.7 15,1 iS 20,2 22 23,5 24.8 26 27 27.8
0,8 .... 9,7 12,6 15 17,1 18,8 20,2 21,3 22,3 23,2 23,9
0,6 ... . 7,8 10,3 12,5 14.4 16 17,3 18,3 19,1 19,8 20,4
0,4 .... 6 8,2 10,2 12 13,5 14,7 15,6 16,3 16,9 17,4
0,2 ... . 4,3 6,3 8,2 9,9 11,3 12,4 13,2 I3>8 14:3 14.7
I.....12 15,7 18,9 21,6 23.7 25,4 26,8 28,1 29,1 30,1
II . . . .’10,2 13,2 15,8 18,1 20 21,6 22,9 24,1 25,1 25,9
III .... 8 IO, 7 13 15 16,7 18,1 19,3 20,3 21,2 22
IV ... . 5,9 8,1 10 11,7 13,2 14,4 15,4 16,3 17,1 17.8
V..........5,4 7 8,s 9,8 10,9 11,8 12,5 13 13.4
Bada erfarenhetstabellernas siffror gälla de efter gallring kvarstående
huvud-beståndets medelhöjder.
Medelhöjden för större sammanhängande mogna tallbestånd håller sig enligt
Lovén i Värmland vid omkring 20 m., enl. Holmerz och Örtenblad i
Norrbotten vid omkr. 17—18 m. och i de övriga norrländska länen mellan 18—20
m. A mycket tjänliga ständorter kan i fråga om mindre bestånd denna medelhöjd
vida överstigas, och sådan har i vissa fall kunnat fastslås till 30 meter. Enstaka
träd kunna uppnå vida större längd, i vårt land dock sällan överstigande 33 —
34 m.1 I Finland har enl. Blomqvist uppmätts en tall av 35,5 m. längd, och
det uppgives att en tall i Rudolstadt i Thüringen nått en höjd av 45 m.
Årsringens bredd och med denna diametertillväxten är icke i fullt så hög
grad som höjdtillväxten beroende av ståndortens beskaffenhet utan påverkas
snarare av trädets mer eller mindre fria ställning i beståndet. Detta förhällande
— som är lyckligt nog ifrån beståndsvårdens synpunkt, emedan man genom
lämpliga huggningar kan i avsevärd grad reglera diametertillväxtens förlopp —
för med sig, att det är synnerligen svårt att utsovra den för trädslaget i fråga
karaktäristiska diametertillväxtens gång. Kännedomen om denna å större
sammanhängande skogsvidder av något så när enhetlig beskaffenhet är emellertid
av stor betydelse, då ju värdetillväxten nära sammanhänger, med densamma.
Denna fråga har därför varit föremål för flera ingående undersökningar, av vilka
må nämnas: F"ör skogarne i Norrland jämte Dalarne av C. G. Holmerz och
V. Örtenblad,2 för skogarne i Värmland av D:r F. Lovén3 samt för skogar
kring nedre Dalälven av Normelli. Sedan det förstnämnda vidlyftiga arbetet
utsatts för kritik med hänsyn till sättet för det insamlade materialets
bearbetande, har granskning härav skett av D:r F. Lovén, som i Årsskrift från
Föreningen för Skogsvård i Norrland 1909, /, framlagt resultatet av denna gransk-
1 Av Skogsinstitutet uppmättes 1911 en tall å Hamra kronopark med en längd av 33 meter och
en brösthöjdsdiameter av 48 cm.
2 Bih. till Kungl. Domänstyrelsens årsberättelse 1885 och 1893.
3 Tallens och granens tillväxt i Värmland, 1892.
27—132399. Wahlgren, Skogsskötsel.
— 417 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
