Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
speciell del-
ning, varvid det ursprungligen osorterade materialet uppdelats efter trädens olika
växtlighetsgrad i tre klasser. En påtaglig skillnad i diametertillväxtens allmänna
gång synes råda mellan de mera rationellt skötta skogarne i södra och mellersta
delarne av landet å ena sidan samt de under kargare levnadsförhållanden och
mindre god skogsvård sig utvecklande naturskogarne i norra delarne av landet
å den andra. Utgår man från diametertillväxten vid brösthöjd (i,3 m. från
roten), skall man såsom allmän regel finna, att övervägande antalet träd i de
förstnämnda skogarne redan vid omkr. 10 års ålder uppnätt i,3 meters höjd och
där avsatt en viss diametertillväxt. Årsringen visar redan då eller, om
ungskogsbeståndet varit väl slutet, få år därefter sin största bredd. Sedan avtager
bredden så småningom allteftersom trädet blir äldre, dock naturligtvis med
tillfälliga växlingar på grund av någon av förutnämnda yttre inflytelser. Den
allmänna regeln här är i få ord, att diametertillväxten är störst sedan trädet väl
överskridit plantstadiet och visar därefter en småningom fallande kurva. (Se fig.
16 A.)
I norra delen av landet fördröjes plantans utveckling på grund av de
kargare ståndortsförhållandena m. m., och hon når brösthöjd ofta först vid 20,
stundom bortåt 30 års ålder. Exempelvis kan nämnas, att av det av Holmerz
och Örtenblad insamlade undersökningsmaterialet från Norrbotten enligt
Lovén^ bearbetning endast 56 träd av 411 undersökta avsatt någon diameter vid
1,3 m. före 20 års ålder och 66 träd först efter 30 år. För de sistnämnda visade
årsringen största medelbredden under decenniet 50—60 år. I gengäld för denna
i ungdomen försenade tillväxt visade emellertid dessa 66 träd en större
medelbredd av årsringen under påföljande decennier, sä att diameterökningen mellan
140—150 år var I3,x mm. mot 9,8 mm. hos de 56 mera normalt växande.
Samma förhållande ger sig i övrigt även till känna inom de andra Norrlandslänen.
Till belysande härav meddelas en översikt av det av Lovén i tre växtlighetsgrader
bearbetade HoLMERZ-örtenblad’ska materialet från alla Norrlandslänen jämte Dalarne.
Växtlighetsgrad
I utgöres av träd, som nått i,3 111. höjd före 20 år och 6,5 m. före 60 år.
II » » » :> » » » » » 30 » » » » efter 60 »
III x v :> » » » » » efter 30 » » » » » 60 »
Av tabellen å nästa sida synes, att det huvudsakligen måste vara den olika
tillväxten under de första 50—60 åren, som betingat den olika grovlek träden uppnått,
ty efter denna tid är den periodiska diameterökningen större hos de efterblivna träden
än hos de normalt växande (kl. I). Skillnaden är bjärt framträdande, om man jämför
Lovéns siffror för tallen i Värmland vid 6,s m. höjd å stammen med siffrorna från
Norrland.
De i tabellen framlagda siffrorna rörande diametertillväxten grunda sig
pä analys av äldre träd och giva således ingen riktig bild av beståndets
diametertillväxt. Ehuru den sistnämnda i väsentlig grad påverkas av beståndets
olika slutenhet eller behandling och således förändras med denna, kan det dock
hava sitt intresse att se huru den ter sig under några olika förhållanden, och
vilja vi till belysande härav angiva medelstammens diametertillväxt vid
brösthöjd dels efter MaaSS1 svenska erfarenhetstabell dels efter Schwappach’s
erfarenhetstabell för preussiska tallbestånd, vardera å tvenne markboniteter. Erinras
— 418 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
