Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
specielt, del.
betydelse. Propsen kan dock med fördel avsättas endast under särskilt gynnsamma
kommunikationsförhållanden, helst i närheten av våra kuster. För större delen av
landet blir väl kolningen den form, i vilken tallen vid dessa dimensioner kommer att
tillgodogöras. I vissa fall kan den ju även finna avsättning i form av pappersved och
kastved. Så snart virket kommit upp i småtimmerdimensionerna, d. v. s. över 6 " i
topp, ökas avsättningsmöjligheterna i avsevärd grad, och stegras dimensionsvärdet i
progressiv skala ända upp till stockdimension av 11 " i topp, varefter massan företrädesvis
bestämmer värdet. Kvaliteten, d. v. s. kvistrenhet och kärnfullhet, spelar under
närvarande förhållanden på den stora virkesmarknaden en mindre roll för värdesättningen
av timret än vad det rätteligen borde göra. Åtminstone är detta fallet då det gäller
köp av rotstående skog eller rundvirke. Då prisen för furuplank av de särskilda
kvaliteterna enl. medeltal för de senare åren förhålla sig sålunda: I — ioo, II = 86, 111 =
67, IV = 58 och V = 49, så borde också skog, som lämnar proportionsvis större
mängder av t. ex. II:a kvalitet, även på rot vara bra mycket mera värd än en sådan,
som lämnar övervägande III:e och IV:e kvalitet. För den skogsägare, som själv
förädlar sitt virke och således själv är i tillfälle att verkställa sorteringen av sågutbytet,
är betydelsen av att alstra skog med hög kvalitet påfallande stor. Och härvid gäller
det icke allenast att få fram virke med stor kvistrenhet utan även att skapa en god
stamform. Enligt tillförlitliga beräkningar, gjorda vid ett av våra största bruks skogar, är
— om man utgår från samma höjd på skogen, t. ex. 22 meter, samma diameter, t. ex.
30 cm. vid brösthöjd, och samma körningslängd, t. ex. o,5 mil — nettovärdet pr
kbm. för skog av formklass o,60 = 4,95 kr., för formklass o,6S = 6,IO kr., för
formklass o,70 = 6,85 kr. och för formklass o,75 = 7,ss kr. Nu beror ett träds formklass,
förutom av individuella eller förärvda anlag, till huvudsaklig del av kronans ansättning
och form och det så, att ju högre kronan är ansatt, dess högre blir i regel formklassen.
Men diameterökningen påverkas i lika hög grad av kronans storlek, i det att den i
regel är större ju kraftigare kronan och dess assimilationsmassa är. För att få den
största värdetillväxten hos ett bestånd gäller det således att genom
beståndsbehandlingen utbilda en sådan kronbeskaffenhet, att diameterökningen hålles väl uppe utan
att formklassen sjunker alltför mycket. Förutsättningen för att detta mål skall kunna
vinnas är en ingående kännedom om tallens tillväxtförhållanden inom det område, där
skogsskötseln i varje fall bedrives.
Ehuru beståndsbehandlingen i våra skogar måste mer än förr ses från ekonomisk
synpunkt, är den dock i första hand beroende av de biologiska förhållandena. Dessa
förestava nämligen de gränser, inom vrilka de ekonomiska önskemålen måste hålla sig.
Och detta gäller för tallen kanske mera än för andra trädslag. At de rena
tallskogarne upplåtas, såsom vi redan förut framhållit, merendels ganska näringsfattiga och
för uttorkning benägna områden. Markförbättrande egenskaper har tallskogen endast
i ringa grad och då företrädesvis under de 3—4 första decennierna av sin utveckling.
Då tallbestånden vid tilltagande ålder mer och mer glesställas, intränger en
markvegetation i huvudsak bestående av växter, som bilda råhumus. Denna inverkar ofördelaktigt
på markens fysikaliska beskaffenhet och lägger bestämda hinder i vägen för
uppkomsten av tallåterväxt på naturlig väg. Då ett trädslags såväl förmåga att reagera för en
friare ställning minskas i samma mån jordmånsförhållandena äro sämre som ock själv
-föryngringen försvåras i samma mån råhumusbildningen fortskrider, måste vid
beståndsvården inom tallskogen aldrig släppas ur sikte nödvändigheten att med alla till buds
stående medel förhindra markens degenerering.
Med dessa såväl ekonomiska som biologiska synpunkter för ögonen gå vi att
redogöra för beståndsvården i den rena likåldriga tallskogen.
Om beståndet uppkommit genom självsådd, är detsamma i början vanligen
ojämnt, så att nästan kala fläckar omväxla med täta grupper av plantor. Har
plantbeståndet åter uppdragits genom rutsådd, stå plantorna ej sällan i täta rug-
— 450 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
