Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 2. Gran (Picea abies syn. P. excelsa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
speciell del.
förtjockad nedtill och starkt avsmalnande uppåt. Liksom hos tallen avbräckas
granens toppskott ofta av starka vindar, som inträffa vid den tid på sommaren,
dä skotten nätt full längd men ännu ej hunnit nå nödig stadga. I sädana fall
utvecklar sig i regel ett av sidoskotten till toppskott, varigenom visserligen en
krökning av huvudstammen uppstår, men denna krökning utjämnas vanligen
med åren och blir i alla händelser aldrig så framträdande, som när tallens
toppskott förstöras. Att starka stormar kunna svårt härja i granbestånden genom
att kullkasta eller avbräcka
träden, är ett allbekant förhållande
(se fig. 197), som lätt förklaras
genom granens ytliga rotsystem,
och dessutom vållas genom
dylika stormar, i synnerhet om de
inträffa vid den årstid, då tjäle
bildats i markytan men ej till
något djup, även den skadan, att
genom trädens starka svajning
en del av de fina
rotförgrenin-garne avslitas, så att även träd
som ej kullkastas kunna bli i
hög grad lidande på grund av
det avbräck i vatten- och
näringsupptagandet, som genom denna
s. k. rotryckning åstadkommes.
I trots av att granens
växtform, dess kortare barr och
böjligare grenverk ej medgiva snön
att lika lätt samla sig på träden
som i fråga om tallen, kan man
dock säga, att snötryck ofta gör
stor skada i granskogarne, vilket
beror av att dessa ej sällan
uppkomma så tätt, att snön kan
lägga sig tjockt på krontaketT
varvid de gängliga stammarne till sist ej förmå uppbära trycket utan nedbrytas.
En del stammar kunna repa sig, men träden antaga då de mest bisarra former
(se fig. 198). Den nordiska grantypen har anpassat sig efter snöförhållandena
och utbildat en krona, varifrån snön lätt glider av, varför denna form av
snötryck mindre ofta gör sig bemärkt norrut än söderut, vartill naturligtvis även
bidrager, att ungskogarne norrut äro glesare och att snön där merendels faller
vid lägre temperatur, då den ej så lätt förmår slå sig fast i trädkronorna som
då den faller vid något högre temperatur och är mera våt. Den under vintern
1910—1911 i stora delar av Norrland uppträdande skadegörelsen genom snötryck
å äldre skog drabbade emellertid granen i vida högre grad än tallen.
Sannolikt är, att granar med den plana eller borstformiga förgreningstypen mera lida
— 478 —
S. Birger foto.
193. Gran av nordsvensk typ. Härjedalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
