Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 4. De viktigaste till Sverige införda barrträden - b. Ädelgranar (Sl. Abies) - 1. Silvergran (Abies pectinata) - 2. Övriga ädelgranar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
speciell del.
G. Pfeiff foto.
233. Självföryngring i silvergransbestånd. Beståndet 50 år,
höjd 18—20 m., brösthöjdsdiameter från 20—50 cm. Den
äldsta föryngringen omkring 20 år. Fröllinge, Halland.
beståndet före sista gallringen
höll 562 kbm.1 A svagare
jordmåner än de å Omberg
bliva sannolikt rollerna
ombytta. Det torde därför
endast mera undantagsvis böra
i vårt land förekomma att
uppdraga båda trädslagen i
på ifrågavarande sätt
likvärdigt blandade bestånd, allra
helst risken är stor att å kala
kulturytor utsätta den
frost-känsliga silvergranen. Där
man önskar silvergran
inblandad med gran, gör man
säkerligen i de flesta fall
klokare att uppdraga den i större
grupper på luckor eller små
kalhyggen i granskogen, och
detta går lätt nog, särskilt
där granen föryngras genom
traktblädning.
Sistnämnda förfaringssätt
kan även förordas där man
vill införa silvergranen i
bokskogen och i övrigt även när
det gäller de flesta andra
trädslag. Att silvergranen
kan finna mångsidig användning såsom underväxt i bestånd av
ljusbehö-vande trädslag är förut påpekat.
2. Övriga ädelgranar.
Förutom vanliga silvergranen har ett stort antal Abies-arter införts i vårt
land, huvudsakligen såsom prydnadsträd. Några arter hava dock även
utplanterats i skogsmarken och förtjäna därför ett kort omnämnande. Dessa äro:
Balsamgranen (A. balsamea), Kaliforniska silvergranen (A. concolor),
Kaukasiska silvergranen (A. nordmanniand) och Sibiriska silvergranen (A. sibirica).
A. balsamea har fått sitt namn därav, att å den glatta barken utbildas talrika
kulor, innehållande klar kåda, som lämnar material till s. k. Kanadabalsam. De
15—28 mm. långa, ofta sabelformigt uppåtböjda barren avgiva vid gnidning en stark
aromatisk doft. Knopparne äro rundade, glänsande. Kottarne äro 6—10 cm. långa,
1 Siffrorna meddelade av jägm. T. Aae.
— 560 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
