Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 4. De viktigaste till Sverige införda barrträden - d. Tallarter (Sl. Pinus) - 1. Bergtall (Pinus montana)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
speciell del.
och andra grunda jordmåner, samt högmossar. Dessutom lämpar sig bergtallen
synnerligen väl för åstadkommande av remiser till skydd för villebrådet å eljes
kala marker, och den skulle t. ex. i våra skärgårdar hava en stor uppgift att
fylla i detta hänseende.
Vid zippdragande av bergtallbeständ kan såväl sådd som plantering
användas, men sistnämnda kulturmetod är dock att föredraga, emedan de större
plantorna stå sig bättre mot torka
än de små nyss uppkomna
groddplantorna. Vid sådder
av vanlig tall å mager jord
kan det vara av en viss
fördel att inblanda omkr. 10—
15 % bergtallfrö. Bergtallen
hindrar icke vanliga tallen
att utveckla sig, men ökar
markskyddet. Vid plantering
användes vanligen 2—3-åriga
omskolade plantor. Dessas
uppdragande i plantskolan
sker pä samma sätt som
vanliga tallplantor. Dock kan
något mera frö användas vid
sådden, d. v. s. omkr. 2
hektogr. pä 100 m. såddrand.
Värdet av 2-åriga,
oomskolade bergtallsplantor kan
sättas till omkr. 50 öre pr 1,000,
omskolade 3-åriga till 4—5
kronor. Plantorna äro ej
särdeles ömtåliga för plantering,
och billiga metoder kunna
därför utan större risk
användas. A de lösa
sandhedarne kunna de utsättas
med kilspade eller Ohlins
planteringsspett, å mera
stenbundna med det Arpiska spettet eller i öppna gropar. Plantavståndet kan i de
flesta fall vara i,2Xi,3 meter.
Beträffande gallringarna i de rena bergtallbestånden tillåta vi oss följande
citat ur Hauch och Oppermanns »Haandbog»: »Redan när träden nått en ålder
av 15 år bör man företaga den första rensningshuggningen, och i täta kulturer
kan det vara av värde att börja ännu tidigare. Trädslaget har visserligen en
icke ringa spridningsförmåga, men beståndet innehåller tidigt många skadliga,
piskande individ, vanligen mindre kraftiga skott, där flera stammar utgått från
samma rot. Tidiga, ofta och regelbundet återkommande tämligen starka gall-
— 574 —
T. Jonson foto.
240. Bergtall färdig för underplantering av silvergran.
Tversted, Danmark, 1909.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
