Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 4. De viktigaste till Sverige införda barrträden - d. Tallarter (Sl. Pinus) - 2. Övriga tallarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t all arter.
heter, och talet om det norrländska jordbrukets komplettering med odling av
»brödtall» har tystnat. Många skogsvänner fingo emellertid sin uppmärksamhet riktad på
detta trädslag, som sedan inplanterats på många ställen, i de flesta fall dock endast
gruppvis eller i blandning med våra inhemska barrträd.
Cembratallens vegetationszon är särdeles stor, i det att trädet förekommer vilt
såväl i sydvästra Europas alptrakter som i Ural och norra Sibirien. Inom sitt sydliga
utbredningsområde är hon ett utpräglat bergsträd, som t. ex. i Sydtyrolen går upp till en
höjd av 2,500 m. ö. h., men i norra Sibirien blir hon ett låglandsträd, som t. o. m.
gärna uppsöker låglänta och sumpiga trakter och inom sådana områden bildar
trädgränsen mot norr. I klimatiskt hänseende visar cembratallen således en stor
anpassningsförmåga, och förutsättningarna för att hon skall kunna gå till i vårt land
förefalla därför ganska stora. De hittills gjorda erfarenheterna jäva ej heller denna
uppfattning. Nästan överallt där hon införts har hon ådagalagt härdighet och
förnöjsamhet med avseende på jordmånen. Hon växer emellertid mycket långsamt, och då hon
här icke kan väntas uppnå några grövre dimensioner samt hennes virke, om än av
god beskaffenhet, dock icke är överlägset vår vanliga talls, är det tvivelaktigt, 0111 vi
kunna skörda någon egentlig vinst av hennes mera allmänna införande i våra
skogsmarker. Åtminstone kan detta icke vara fallet i södra delarne av landet, där hon å
de flesta ståndorter överväxes av vanliga tallen. Det finnes ju vissa sannolikheter för
att hon i våra fjällskogar skulle hava större motståndskraft mot de kalla vindarne än
den inhemska tallen, men oss veterligt äro några försök med cembratallen där ej
gjorda, och man känner således icke huru därmed förhåller sig. Det kan emellertid
anföras, att en år 1902 utförd sådd av cembratallfrö å kronoparken Simsjölandet i
Åsele lappmark utvecklat sig val, ehuru plantorna vuxit långsammare än vanliga tallens.
A Bispgårdens skogsskola i Jämtlands län förefintliga 41-åriga exemplar hava stått
sig väl och ej lidit av klimatiska påverkningar. Med det intresse, som numera finnes
för våra skyddsskogar, är det kanske icke för djärvt att hoppas på att försök med
trädslagets införande därstädes må komma till stånd. Fröets i,ooo-kornvikt är 214—
272 gr. Det kostar 7—8 kr. pr kilo (med tull).
Gör man en sammanfattande översikt av de erfarenheter, man hittills vunnit
om främmande barrträds införande i våra skogsmarker, så måste man erkänna,
att endast under alldeles speciella förhållanden ett utländskt trädslag visat sig
överlägset ett därmed jämförbart inhemskt. De fördelar det medför i en
riktning motvägas i regel av svagheter i andra. Det ligger därför synnerligen vikt
uppå, att man i varje fall noga prövar, om verkligen något står att vinna till
gengäld för den risk och kostnad, som alltid äro förenade med användande av
främmande trädslag. Det är icke nog med att ett sådant kan uthärda värt
klimat, utan det bör även på den åt detsamma anvisade ståndorten kunna
ådagalägga bättre bestånds-biologiska eller teknisk-ekonomiska egenskaper än något
av våra inhemska för att givas företrädet framför detta. Det största värdet for
våra skogsmarker hava enligt vår mening de utländska trädslag, som äga bättre
markskyddande förmåga än våra inhemska. Ty endast om marken kan
bibehållas eller sättas i gott skick, kan dess produktionsförmåga fullt utnyttjas.
— 579 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
