Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 5. Ek (Quercus pedunculata och Qu. sessiliflora)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPECIELL DEL.
/
Större sammanhängande ekskogar förekomma ej längre i vårt land.
Numera uppträder eken mestadels i smärre beständ och dungar eller gruppvis eller
enstaka inblandad i andra södra Sveriges skogssamhällen. Där jordmån och
läge äro för eken gynnsamma kan hon åtminstone inom mindre områden ännu
anträffas såsom dominerande, såsom fallet är i fruktbara hagmarker och
lövängar, särskilt inom våra sydliga kustlandskap samt i Mälardalen, och hon kan
där uppnå både kraftig och vacker växt (fig. 245 och 246). Enstaka eller
gruppvis insprängd i bokskog
uppträder eken flerstädes i
södra Sverige och visar där
sin vackraste växtform med
långa, nästan raka, högt
upp kvistrena stammar.
Men även å grunda och
karga jordmåner kan
naturskog av ek förekomma,
stundom t. o. m. i nästan
rena bestånd, men hon blir
där merendels lågvuxen,
kortstammig och risig (se
fig. 118). S. k.’ »krattskog»
av ek anträffas ofta i
kusttrakternas bergskrevor och
trånga dalgångar. I form
av kulturskog finnes eken
i någon större utsträckning
väl endast på Visingsö i
Vättern, där ekplanteringar
genom statens försorg
började anläggas på 1830-talet.
För att nä full trevnad
och utveckling fordra båda
ekarterna rätt mycket
värme såväl i luften som i
marken, om än druveken i
detta hänseende synes vara
något anspråkslösare än stjälkeken. De gå ej gärna till inom klimat, där
julimedeltemperaturen understiger 16 0 C. I vårt land trivas de därför bäst i soliga
lägen, om dessa i övrigt erbjuda trädslaget de nödiga livsbetingelserna. Ehuru
de nyss utspruckna skotten äro ömtåliga för frost och lätt dödas av sådan,
drabbas eken av dylik skada ej så ofta som man skulle förmoda, emedan
löv-sprickningen inträffar sent. Dessutom har eken stor reproduktionsförmåga, så
att de avfrusna skotten lätt nog ersättas av nya. Större men åvägabringa tidiga
höstfroster, vilka döda de ännu ej fullt utbildade årsskotten och därigenom
framkalla en risisr kronbildninsf. Även ollonen skadas i vårt land ofta av sådana
Neg. i Skogsinst:s ägo.
245. Naturbestånd av stjälkek c:a 90 år; medeldiameter 27 cm.,
höjd 18 m., underväxt av bok. Tjolöholm, norra Halland.
— 582 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
