Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 5. Ek (Quercus pedunculata och Qu. sessiliflora)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EK.
i väster dock något nordligare. I det hela är druveken mera sällsynt än
stjälkeken. Detta är särskilt fallet i Sverige, men även i Danmark och vissa delar
av Tyskland. Från skogshushållningssynpunkt är därför stjälkeken den
ojämförligt viktigaste. I Mellaneuropas stora floddalar och lågländer:
Donauländerna, Rhenländerna, Westfalen, trakterna kring Elbe m. fl., är stjälkeken den
dominerande. I mera höglänta trakter intager däremot druveken en mera
framträdande ställning t. ex. i Pommern, Väst- och Ostpreussen, Harz, schlesiska
bergstrakterna m. fl.1 De beryktade ekskogarne i Spessart utgöras till
övervägande del av druvek.
I vårt land har eken i forna tider haft en vida större utbredning än nu, och
dess betydelse i befolkningens ekonomi synes ävenledes hava varit åtskilligt större än
i våra dagar. Härom vittna såväl de talrika resterna av gamla ekstubbar och rötter
i våra mossar och odlingsmarker som historiska dokument, varibland de många gamla
lagarna och förordningarna rörande ekskogen ej äro de minst intressanta. Orsakerna
till ekskogarnas försvinnande äro många. Såsom den viktigaste kan väl betraktas
det förhållande, att ekskogarne företrädesvis upptagit de fruktbaraste och därför till
odling mest tjänliga områdena i södra Sverige. Den fortskridande odlingen har
således varit ekskogens svåraste fiende. Men även ekens egenskap av att vara ett starkt
ljusbehövande trädslag med ringa förmåga att sprida sina tunga frön har gjort, att
den så småningom utträngts av den skuggfördragande boken och de mera
snabbväxande barrträden. Att ekvirkets stora användbarhet i den mänskliga hushållningen
och därav betingade höga värde även lockat till ett alltför kraftigt utnyttjande av
ekskogarne, får väl ej heller förbises.
1 Se vidare Gayer, Waldbau sid. 83 o. f.
Neg. i Skogsinst:s ägo.
244- Bladbärande skott av druvek (till vänster) och stjälkek (till höger).
— 581 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
