Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 9. Almar (Sl. Ulmus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALMAR.
uppstå. Virket finner sin mesta användning inom möbel- och vagnfabrikationen. U.
campestris anses hava bättre virke än U. montana. Almens rotbildning utgöres av en
ganska kraftig pålrot med starka sidorötter.
Almen hör icke till de trädslag, som kunna förordas till allmännare användning i
våra egentliga skogsmarker. Det är också endast på få ställen hon förekommer i rena
bestånd (fig. 287). De goda ståndorter hon fordrar för full trevnad torde hellre böra
upplåtas till ek, ask eller lönn, vilkas virke är mera eftersökt och i regel betalas högre.
Neg. i Skogsinst:s ägo. N. Sylvén foto.
287. C:a 50-årigt rent almbestånd. Övedskloster, Skåne.
Såsom insprängd i bestånd av dylika trädslag eller tillsamman med bok, samt i
hag-marker och lövängar i blandning med andra lövträd, kan hon emellertid väl försvara
sin plats. Såsom park- och alléträd är hon högt skattad för sin i äldre år ståtliga
växtform.
Skall almen uppdragas i bestånd, måste det ske genom plantering, där ej
självsådd kan förväntas. Direkt i skogsmarken utförd sådd för hand misslyckas i regel.
För sådd i plantskolor erforderligt frö avrepas från grenarne, när frövingarne börja
bliva brunaktiga, och bör sådden helst ske omedelbart därefter, d. v. s. kring mitten
av juni. Mestadels användes bredsådd, varvid fröet bör jämnt och tämligen tjockt
täcka den krattade sängens yta. Härtill åtgår omkr. 100 gr. pr m2. Efter sådden
översiktas det mycket tunt med mulljord, som lätt tillklappas med en träskyffel, var-
— 667 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
