- Project Runeberg -  Skogsskötsel : handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog /
668

(1914) [MARC] Author: Anders Wahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 9. Almar (Sl. Ulmus) - 10. Lönnar (Sl. Acer)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPECIELL DEL.

efter sängen överstrilas med vatten och täckes glest med liggande grankvistar. Under
gynnsamma förhållanden framkomma groddplantorna efter 10—14 dagar och böra
sedan väl skyddas mot soltorka. Ofta händer det att endast ett fåtal plantor
uppkomma samma sommar sådden skett, men man bör ej därav föranledas att giva sängen
till spillo, ty merendels ligger en del av fröet över till nästa vår innan det gror. Har
fröet varit någorlunda gott och lämplig väderlek rått under tiden närmåst efter sådden,
kunna plantorna första sommaren nå en höjd av 15—20 cm., i vilket fall de kunna
omskolas redan påföljande vår. Eljes sker omskolningen efter andra växtperioden.
Plantorna ha en viss benägenhet att utbreda sig åt sidorna, varför omskolningen
första gången bör ske i omkr. 20X20 cm:s förband. För erhållande av vackra
alléträd är upprepad omskolning nödvändig, och böra plantorna då även undergå lämplig
beskärning. Välformade telningar av alm röna rätt stor efterfrågan till allé- och
parkträd, och uppdragande av sådana till försäljning kan väl löna sig.

Utplantering i skogen sker i regel bäst med 2—3-åriga plantor. Vid inblandning
i kulturer av andra trädslag sättes almen helst i smärre grupper, och får plantornas
storlek då rätta sig efter den förefintliga kulturens utvecklingsgrad. Vid likåldrig kultur
följer hon rätt väl med asken, går något före eken och boken, men blir efter asp,
popplar och lärkträd.

Förefinnes alm insprängd bland andra ljusbehövande trädslag, självsår hon sig rätt
ymnigt, och kunna plantorna ganska länge fördraga den beskuggning ett något utglesnat
överbestånd av sådana trädslag skänker.

På grund av sin förmåga att utslå kraftiga stubbskott kan almen även behandlas
efter principerna för lågskogsbruket, särskilt i blandning med ask, lönn och asp, samt
å ej alltför fuktig jordmån med al. I blandning med ask kan medelskogsbruk
tillämpas.

Beståndsvården sker ungefär såsom då det gäller ask, men stamantalet kan hållas
något större intill omkr. 40—5o-årsåldern. Borttagande av torra grenar är att förorda,
allra helst almen icke är fullt så ömtålig för barkskador som t. ex. lönnen.

10. Lönnar (SL Acer).

I vårt land finnas såsom bekant 2 arter av släktet Acer vildväxande, nämligen
spetslönnen (Acer pla’anoides) och naverlönnen {A. campestré). Dessutom hava hit
införts flera utländska lönnarter, bland vilka sykomorlönnen (A. pseudoplatanus) i så
pass stor utsträckning, att den kan anses fullt acklimatiserad.

Naverlönnen förekommer numera, om man frånser de exemplar som utplanterats
i parker, så sällsynt och blir av så ringa storlek, att den från
skogshushållningssynpunkt kan lämnas utom räkningen. De båda andra arterna komma väl ej heller att
spela någon viktigare roll i vårt skogsbruk, men då de äro stora, vackra träd, som
växa snabbt och äga gott virke, kan deras användning i skogen någon gång vara
fullt motiverad, framförallt inom sydligare områden, där skogsskötseln till någon del
är baserad på andra lövträd.

Såsom inhemsk art är spetslönnen förtjänt av särskilt intresse från skogsmannens
sida. Om än i det hela sparsamt förekommer hon dock utbredd i alla landskap söder
om Dalälven och går på östra kusten ända upp till Ångermanälvens utlopp. Inom
detta utbredningsområde trives hon bäst i varma lägen med relativt hög fuktighetshalt
i luften, men visar ändå ganska stor härdighet mot klimatiska påverkningar. Av
vårfroster skadas hon t. ex. endast undantagsvis. Oftare dödas årsskotten av tidiga
höstfroster, men vanligen endast efter våta och kalla somrar eller under förhållanden i
övrigt, som gjort att skotten ej hunnit tillbörligen utveckla sig innan frosten inträffar.

— 668 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waskog/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free