Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 11. Lindar (Sl. Tilia) - 12. Björkar (Sl. Betula)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJÖRK.
slag, särskilt i lövängar och å mera fruktbara lokaler. Inom vår skogshushållning har
hon hittills spelat en mycket underordnad roll, men hon äger — liksom de båda
andra arterna — flera egenskaper, som inom den intensivare skogsvården nog kunde
vara av värde att bättre utnyttja än hittills. Till underväxt under mindre
markbevarande trädslag lämpar hon sig synnerligen väl på grund av sin stora förmåga att
fördraga beskuggning och att skjuta skott från stubbar och rötter. Inom
skottskogs-och medelskogsbruket kan hon finna mångsidig användning, och då hon under
ändamålsenlig vård kan uppväxa till ett stort kraftigt träd, vars virke står ganska högt i
pris, förtjänar hon en plats även inom högskogsbruket, om än ej i större utsträckning.
Virket är mjukt, lätt och vitt, krymper kanske starkt men spricker och kastar sig
föga, och ’ är därför eftersökt av snickare och instrumentmakare till många speciella
ändamål, som påfordra dessa egenskaper. Rätt stor användning har lindvirket vid
fabrikation av »blindskott» åt arméerna. Innerbarken kan användas såsom flätmaterial
till bastmattor o. d.
Lindens blomning inträffar senast av alla våra skogsträd, nämligen först kring
mitten av juli månad, i Norrland ännu senare. Fruktsättningen är i förhållande till
den ofta rika blomningen i regel mycket sparsam. Frukterna mogna i oktober.
Tusenkornvikten är av T. platyphyllos omkr. ioo gr., av T. cordata omkr. 31 gr.
På ett kilo gå av den förstnämnda omkr. 10,000, av den sistnämnda omkr. 32,000
frukter. Groningsförmågan håller sig vanligen omkr. 40—50 «/0. Frukten ligger i
regel ett år över i jorden, innan groningen sker, men om den jordslås på hösten, gro
en del frön redan påföljande år.
Groddplantorna hava ett mycket karaktäristiskt utseende, i det att hjärtbladen
äro handflikade. De första därefter framkommande bladen äro mera avlånga än de
sedermera utvecklade och något grövre tandade. Plantan växer i början långsamt
och har anlag för sidogrenbildning. Först i 4—5 året sker en starkare sträckning av
årsskottet, varefter höjdtillväxten blir ganska god, ungefär som hos boken. Å goda
ståndorter når hon en höjd av 20—25 meter. I slutna bestånd kan stamformen
bliva synnerligen vacker. I fri ställning utbildar linden däremot i regel en kort stam
med mycket grenrik och yvig krona. Hon kan nå en mycket hög ålder och stor
grovlek, om än dylika gamla lindar ofta bliva knotiga och ihåliga. Masurbildning å
stammarne är vanlig. Rotbildningen är kraftig och består av flera djupgående
hjärtrötter samt vitt utlöpande sidorötter.
Uppdragande av lindplantor genom frö sker ungefär på samma sätt som då det
gäller ask. Lindplantorna behöva för att utveckla sig väl en ganska omsorgsfull
be-skärning, ty i annat fall bli de lätt buskformiga. De böra under de första åren väl
skyddas mot uppfrysning och sena vårfroster. Linden låter i övrigt lätt fortplanta
sig genom sticklingar och avläggare.
12. Björk (SL Betitla).
Utbredning och biologi.
Björken uppträder hos oss i åtskilliga i botaniskt hänseende mer eller mindre
skarpt markerade former, om vilkas beteckning såsom arter, varieteter eller
hybrider meningarne äro delade. Här kunna vi endast sysselsätta oss med de
två huvudarterna masurbjörken (Betula pendula, Roth. syn. verrucosa5 Er k.) och
glasbjörken {B. alba, Roth. syn. pubescens, Erh.) I sin mest utpräglade typ kunna
de skiljas från varandra därigenom, att masurbjörken har dubbeltandade blad, med
43—132399. Wahlgren, Skogsskötsel.
— 673 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
