Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 12. Björkar (Sl. Betula)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPECIELL DEL.
hartsvårtor beströdda årsskott (fig. 291 b), hängetjäll
med något tillbakariktade sidoflikar (fig. 292 a),
breda frövingar (fig. 292 b), vars övre delar skjuta
högre upp än de å fröet kvarsittande pistillerna,
samt utpräglad benägenhet att vid äldre år utbilda
en grov sprickbark å stammens nedre delar, under
det att glasbjörken har enkeltandade blad,
dun-klädda årsskott (fig. 291 a), hängefjäll med
framåt-riktade sidoflikar (fig. 292 c), tämligen smala
frö-vingar (fig. 292 d), vars övre kanter ej nå upp till
de kvarsittande stiftens spetsar, samt i regel
tämligen slät bark även å stammens nedre delar.
Dessutom har glasbjörken vanligen mera uppåtriktade
styvare grenar än masurbjörken, vilken ofta utbildar
långa, hängande grenspetsar (fig. 293). Emellertid
finnas så många övergångsformer mellan de båda
arterna, att deras särskiljande ofta är förenat med
svårigheter. Mest framträdande är i allmänhet
skillnaden i årsskottens beklädnad, särskilt hos yngre
individ. Barkens beskaffenhet å äldre träd är även
ett ganska gott särmärke, ehuru det ingalunda är
fullt tillförlitligt emedan barkens utbildning synes
vara i hög grad beroende av ståndortens
beskaffenhet, klimatiska inflytelser m. m. Ehuru några mera
ingående undersökningar härom ej föreligga, torde
dock i stort sett gälla, att skillnaderna utjämnas i
nordliga Sverige och i fuktiga lägen därigenom, att
masurbjörken får något mindre utpräglad sprickbark,1
i sydliga Sverige och å torrare lägen därigenom, att
glasbjörkens bark blir mera sprickig och ofta
gråaktig till färgen även å övre stamdelar. Fri
ställning och torrt läge befordrar i allmänhet
uppkomsten av sprickbark.
Ehuru de båda björkarternas
utbredningsom-b råden till större delen täcka varandra, kan man
dock säga att glasbjörken har en något mera
nordlig utbredning än masurbjörken. Under det att
sydgränsen i Europa för den förstnämnda ligger på
Alperna och Karpaterna, anträffas masurbjörken ända
ned till Sicilien. Norrut går glasbjörken ända upp
till 700 n. b. och bildar skogsgränsen i höjdlägena,
medan masurbjörken redan vid 65 0 n. b. börjar bli
sällsynt och så gott som aldrig anträffas i de egentliga fjällskogarne. Över
huvud taget utgöras björkskogarne i det inre Norrland av övervägande glasbjörk,
1 Se Holmerz och Örtenblad, Om Norrbottens skogar, bih. till Domänstyrelsens årsber. 1885.
Neg. i Skogsinst:s ägo. N. Sylvén foto.
291. Knoppbärande skott av a
glasbjörk, b masurbjörk.
— 674 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
